Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klampe-Petters fårskinnsfäll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Se, nu var det så, att Klampe-Petter var ett troll, som bodde
ett stycke därifrån. Ett argt och vresigt troll var det, och alla
barn brukade springa långa vägar, bara de såg hans stygga
huvud med den grå mossperuken sticka fram bakom någon berg-
knalle. Lasse hade själv sprungit för honom flera gånger.
Ja, Lumpa-Lena hon tackade för trakteringen och gick, och
Lasse funderade skarpt pa vad hon sagt. Det var väl inte värre
än att han kunde försöka komma till tals med den där Klampe-
Petter. Inte slog han väl ihjälen, för att man bad att få låna
fällen hans!
Och när mor efter en stund slumrade ifrån sina plågor, kam-
made Lasse sin gula lugg och satte på sig sina läderskor och
sin nya köpmössa med skärm. I ena handen tog han spannet
med blåbären, som han plockat dagen förut, och i den andra
tog han i ett knyte smörklimpen, som mor nyss hade kärnat.
I fickan hade han sin pung med den blanka tvåkronan och sin
nya fällkniv. Så nog var han väl rustad både med förning
och annat när han gick till Klampe-Petter för att få låna
fällen hans.
Klampe-Petters stuga var som ett enda stort stenröse med en
dörr mitt på.
»Stig in», röt det, när Lasse bankade på dörren, och Lasse klev
modigt in.
Han måste sätta blåbärsspannet ifrån sig för att kunna ta av
mössan och bocka, och när han titta upp igen såg han sex par
trollögon häpna glo mot sig. Det var Klampe-Petter med gumma
och fyra barn.
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
