- Project Runeberg -  Jämförelse mellan buddhismen och kristendomen i några centrala punkter /
14

(1902) [MARC] Author: Gustaf Norrman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. A) Universalismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Och hvad det kvinnliga könet beträffar, så var
det blott efter mycken tvekan och motsträfvighet, som
Buddha medgaf kvinnor tillträde till församlingen[1].
Han såg nämligen i kvinnosläktet den förföriska
principens personifikation och varnade därför på det
eftertryckligaste sina lärjungar för hvarje beröring, hvarje
samtal med en kvinna; ja, om möjligt borde de till
och med undvika hennes blotta anblick.
»Outgrundligen förborgadt är», säger Buddha på ett ställe,
»såsom fiskens väg i vattnet, kvinnans väsen, hos
hvilken sanningen är svår att finna; ty lögnen är för henne
såsom sanningen och sanningen såsom lögnen.» Ehuru
nu visserligen kvinnorna icke helt uteslötos från inträde i
församlingen, så fingo de i hvarje fall en djupt
underordnad ställning under mannen (munken). Hennes
natur är, enl. Buddha, sämre än mannens, och en
kvinna kan aldrig uppnå lika hög fullkomlighet som
mannen. Hon är ock därför skyldig att i allt visa
munken den djupaste vördnad och ära, äfven om han
nyss blifvit upptagen i församlingen. Vidare får aldrig
en nunna anklaga en munk, äfven om hon hos denne
spårat svåra sedliga förseelser, under det hon själf
måste stå under strängaste kontroll från munkarnas sida[2].
Lika litet framskymtar hos den ursprungliga
buddhismen ens någon tendens att utjämna de nationella
åtskillnaderna genom att sammanföra dem till en högre enhet.

För detta liksom för nedbrytande af andra, ofvan
angifna skrankor, fordras ju, att med erkännande af
individualitetens betydelse allas jämlikhet inför en
högre makt på samma gång betonas, men hvarken
det ena eller det andra möter oss i buddhismen.
Tvärtom »dödar den all individualitet, emedan den


[1] Se Oldenb. s. 187 ff.
[2] Oldenberg säger så betecknande: »En
Maria af Bethanien har buddhismen icke haft;» och
»mellan den ande som lefver i Buddha . . . och den, som
är den kvinnliga naturen egen, som gifver och söker,
förblir till sist en tvedräkt, hvilken icke kan
öfvervinnas.» Buddha hade intet sinne för den kvinnliga
naturens egendomlighet och specifika behof.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 14:20:23 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/buddhkrist/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free