- Project Runeberg -  Jämförelse mellan buddhismen och kristendomen i några centrala punkter /
15

(1902) [MARC] Author: Gustaf Norrman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. A) Universalismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upphäfver personligheten» (Tiele I sid. 180). Och
hur föga den hade blick för alla människors broderskap
eller jämlikhet, torde med tillräcklig tydlighet
framgå af det ofvan utvecklade.

Således i alla dessa punkter angående stånd,
bildning, ålder, kön och nationalitet möter oss en
hardt när ofattlig inkonsekvens eller själfmotsägelse
hos buddhismen. Förgäfves söker . man efter en
verkligt genomförd universalism — ja, det är tvifvel
underkastadt (enligt det föregående), om den var
fullt genomförd ens i teori[1]. Hvar finna orsaken
härtill? Ja, månne ej just de ofvan citerade orden:
»Denna lära är för de förståndiga, icke för de
dåraktiga» ge svaret på frågan. Således orsaken ligger —
synes det oss — i den intellektualism[2], som
alltigenom behärskar buddhismen, hur mycket den än
tar sin utgångspunkt — icke i ett teoretiskt, utan i
ett praktiskt intresse (nämligen befrielsen från
lidandet); ty denna praktiska uppgift löses dock faktiskt
enligt buddhismen hufvudsakligen på den abstrakta
spekulationens väg.

Denna begreppsmässiga, filosofiskt färgade
intellektualism medför helt naturligt, att buddhismen
icke förmår sänka sig ned till de mer eller mindre
obildade. Buddhismen är — trots att den bjuder sig
åt alla — blott och bart de vises religion, och
således minst af allt en folkreligion[3].

Vi vända oss nu till kristendomen. Äfven den
har alltifrån sin första begynnelse uppträdt med
anspråk att vara en världsomfattande religion. Så
framställde ju Jesus redan vid början af sin offentliga
verksamhet, då ännu endast några få lärjungar fylkat sig


[1] Äfven här må några ord af Oldenberg
anföras: »Återlösningen är icke en besittning för de
andligen fattiga, utan blott för de visa, de vetande . . . Blott
för tänkaren äro vardandets stora ordningar fattbara;
tänkaren allena kan finna väg genom detta vardande
till evig frid». S. 239.

Att äfven Buddha själf var medveten om, hur svårtillgänglig
hans lära skulle bli för det stora flertalet, visa
hans egna ord sådana som dessa: »Svårt skall det bli
för mänskligheten att fatta kausalitetslagen, kedjan af
orsaker och verkningar. Och äfven detta blir svårt för
henne att förstå: upphörandet af alla gestaltningar, afståendet
från allt jordiskt, begärets utslocknande, dödandet
af hvarje önskan, änden, Nirvâna». (Jfr Oldenb.
s. 234). Genom dessa och liknande uttalanden göres
ju redan i princip en alldeles påtaglig inskränkning i den
universalistiska tendensen. Jfr Tiele, I s. 166, där han,
som eljest betonar buddhismens universalistiska karaktär,
dock erkänner, att buddhismen icke »med fullkomligt klart
medvetande» fattat den universalistiska principen (l. mänskligheten
såsom en enhet).
[2] Om denna få vi anledning att tala än
mer, när det blir fråga om buddhismens återlösningsbegrepp.
[3] Detta erkänner äfven Høffding (s. 271),
då han säger: »En Folkereligion er Buddhismen først
bleven gennem de Legender, der knyttedes till
Buddha-skikkelsen og gennem de Kultusformer, der optoges fra
den ældre indiske Religion, saavel som gennem en
starkere Betoning af den aktive Menneskekærlighed.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 14:20:23 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/buddhkrist/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free