- Project Runeberg -  Jämförelse mellan buddhismen och kristendomen i några centrala punkter /
37

(1902) [MARC] Author: Gustaf Norrman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. B) Återlösningen med dess förutsättningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ock i sig vara god; Gud såg på allt det han skapat
och se, det var allt ganska godt.» Och i enlighet
härmed måste det ondas begrepp principiellt tänkas
bort ifrån tillvaron såsom sådan43. Och lika litet
som det onda öfver hufvud kan ett dess species, lidandet
införas i själfva skapelsebegreppet. Det onda
blir för kristendomen i första hand icke något kosmiskt,
utan något etiskt. Erkänner då icke kristendomen
tillvaron af en ond värld, som bär lidandesprägeln
? Jo, förvisso, kristendomen ser och erkänner
världens onda beskaffenhet oändligt mycket djupare
och sannare än någonsin buddhismen. Detta framgår
bland annat af alla de ställen i nya testamentet, där
begreppet »värld» användes för att på ett pregnant
sätt beteckna motsatsen till Guds rike och lifvet inom
det samma. »Voren I af världen, så älskade
världen sitt eget, men emedan I icke ären af världen,
utan jag har utkorat eder af världen, därför hatar
världen eder.» »Mitt rike är icke af denna världen.»
Paulus talar om den »närvarande onda världen» och
bekänner: »Denna världens väsende förgås.» Petrus
talar om det i »världen rådande fördärfvet». Johannes
manar: »Älsken icke världen ... ty allt det som
är i världen, det är icke af Fadren, utan af världen.
Och världen förgås och hennes lusta.» »Hela världen
är i det ondas våld» o. s. v.

Men kristendomen ser i denna onda beskaffenhet
icke något ursprungligt, utan något, som senare tillkommit
— och det på etisk väg. Det onda är alltså
enligt kristendomens åskådning ursprungligen något
etiskt, och först i andra hand och såsom en följd af
det första har det blifvit en kosmisk princip. Detta i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 14:20:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/buddhkrist/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free