Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. D) Etik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
buddhismen) af någon dubbel moral. Alla utan undantag
äro kallade att bli »’téXstoi sv Xpwnp. (JfrEfes.
A I3—IS-)
Således endast kristendomen kan ge kraft till en
harmonisk utveckling, den allena förmår dana verkligt
fria, sedliga personligheter, den allena kan föra till
sedligt-religiös fullkomlighet. Den kristliga sedlighetens
ideala mål är ock därför icke ett nirwana, utan
ett Guds rike af sedligt fulländade, saliga varelser.
Endast kristendomen förmår frambringa en sedlighet,
som icke egoistiskt söker blott »det egna jagets»
räddning, utan oatbrutet handlar efter den normen:
»Allt hvad I viljen, att människorna skola göra eder,
det gören I ock dem.»
Den kristliga kärleken allena handlar icke med
kraf på lön såsom motiv, utan handlar med inre väsens-
nödvändighet. »Kristi kärlek tvingar så.» Motivet
lyder: »Låtom oss älska honom (och i honom
bröderna och alla människor), ty han har först älskat
oss.»
En sådan etik kan ej heller sluta med den buddhistiske
stiftarens förtviflans-rop: »Allt är förgängligt»
— allt är fåfängligt, förgäfves! Nej den slutar och
måste sluta med sin gudomlige stiftares, all död och
förgängelse öfvervinnande segerrop: »Allt är fullkomnadt
» — allt skall fullkomnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
