Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bref åt befälhafvande officern, major Cox, och efter att ha
ätit frukost bytte han om häst och fortsatte sin färd, innan
solen ännu höjt sig öfver slätten.
Klockan nio var han framme vid Fort Dodge och hade
aflämnat sina depescher, och nu först unnade han sig den
sömn, han så väl behöfde. När han vaknade, fick han af sin
omgifning veta, att det rent af kunde anses som ett
underverk att han kommit fram helbregda från Fort Hayes. Man
försäkrade honom för öfrigt, att en färd till hans eget
huf-vudkvarter, Fort Larned, skulle bli ännu mera vansklig än
hans senaste ridt, eftersom fienden ströfvade omkring i
ovanligt stort antal just åt detta håll. Men befälhafvande
officeren vid Dodge önskade sända depescher till Larned, och som
ingen af de andre späjarne var villig att åtaga sig uppdraget,
erbjöd Will sin tjänst.
— Larned är ju mitt hufvudkvarter, sade han, så dit
måste jag i alla fulla fall. Oe mig bara en god häst, skall
jag nog föra fram depescherna.
— Vi ha inte en enda ordentlig häst kvar, sade
officeren, men ni kan välja hvilken ni vill bland en del präktiga
mulåsnor, som tillhöra regeringen.
Will gjorde en åtbörd af otålighet. Ännu en ridt på
åsnerygg genom ett af indianer uppfyldt område var en föga
lockande utsikt. Mycket få mulåsnor funnos, som kunde
jämföras med det grå praktexemplar, hvars duglighet nu var
känd och erkänd äfven af de forna tviflarne. Men han fann
sig i det oundvikliga, valde ut den mulåsna i samlingen, som
såg mest tilltagsen ut, och begaf sig åstad. Hvarken han
eller åsnan hade en aning om hvad som väntade dem.
Vid Coön Creek steg Will af för att få sig en dryck
vatten, och mulan passade på tillfället att sätta åstad på egen
hand, hvarvid han slog in på stora landsvägen till Larned.
Will kunde aldrig tänka sig att det skulle bereda honom
någon större svårighet att åter infånga det nyckfulla kreaturet,
men när han sprungit en mil, började han bli smått orolig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
