Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brate, E. Själ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 ERIK BRATE. SJÄL.
Öland: styrt av ’
jälpe’ sal L. 1319, salu L. 1324, siul L. 1297,
L. 1302 sial beror på oriktig läsning enligt
arkeologiska undersökningar på Öland I, 23
Summa 5 gg.
sial L. 1568, sialu L. 1303.
Söderberg, Runologiska och
i Ant. tidskr. f. Sverige IX.
Gotland : sal S(äve) 12, styrt av för’ S. 114, salu S. 167, sial styrt
av ’
jälpe’ S. 89, av ’ nåde’ S. 2, 7, 20, 21 (3 gg.), 71 , 72, 110, 123 , 142 ,
144, 156, 165, av ’för’ S. 1, 7, 10, 15, 26, 38, 39, 40, 41 , 46, 72, 76, 80,
94, 96, 106, 109, 126, 164, 168, 202 , av ’ have’ S. 18, dat. S. 104, 96, 149,
(2 gg.), obestämbar kasus S. 73, 129, 169, 171 ; styrt av för’ S. 152 seal,
S. 180 sealu, S. 24 siel, vilket S. 14 styres av ’ nåde’. D. pl. sialum S. 1 ,
67, 71 , 122 , 123 , 151 , 158 ; sail, styrt af ’ för’ ock saili av ’give ’ S. 100,
selu styrt av ’jälpe ’ S. 83 , siuli oviss kasus S. 154. Summa 56 inskr.
Halland : sol, styrt av ’jälpe’ L. 1675 .
Skåne : styrt av ’jälpe’ salu L. 1436, sha/ L. 1428.
Ordet själ förekåmmer alltså i 171 svenska inskrifter.
Från Danmark finnas dativfårmerna, på Bornholm solu L. 1480, sialu
L. 1483, i Jutland salu L. 1513 , söll L. 1837, på Fyen siul L. 1961 .
Från Norge dativfårmerna sæl L. 1595 Kristians amt, sil L. 1828 Brats.
bergs, søl L. 2021 , 2022 Stavangers, salo L. 1832 s. Bergenhus, sial L.
1834 n. Bergenhus, ock jenitiven salo L. 2023 Romsdals amt.
Om ock ordet lästs oriktigt i en ock annan av de anförda inskrifterna,
förekåmma dåck alla dess huvudtyper i tillräckligt många fall för att vara
säkra som sådana.
Av ordet själ’ i de svenska runinskrifterna är alltså framför allt stark
böjning uppvisad. De på -u slutande dativerna äro ju ock förenliga med
stark böjning, men vanligare av den svaga, ock svag böjning synes förut-
sättas av sila 2 gg. L. 1235 , vilket väl är nom. brukad för ack. , liksom
ju isl. har svag fårm jämte stark. Det synes sålunda möjligt, att ordet
ock haft svag böjning.
I. 2. au
Rotstavelsens vokalisatsjon visar alltså följande väksling : 1. a
3. 0 4. ia (ie, iæ, ea) 5. iu (io ) 6. i (e, dit väl även ai, æ, ö höra).
Till dessa huvudtyper höra väl ock de fall, i vilka ett stundom svårför-
klarligt h förekåmmer, alltså sahlu L. 242, shn L. 818 till typ 1 , eller möj-
ligen 6, sihol L. 1660 till typ 5 , shal L. 1684, 1428 till typ 4, vilket fram-
går av L. 1684, där därjämte dat. pl. siallum förekåmmer.
Dessa typer hava alltså följande utbredning. Härvid räknas flera fall
i samma inskrift som ett fall ock uppjift om antalet fall jives i allmännhet
blått, då fallen äro flera än ett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
