- Project Runeberg -  Uppsalastudier tillegnade Sophus Bugge /
26

(1892) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tamm, F. Anmärkningar till Östgötalagen (textkodex) - I. Några allmänna grammatiska notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26 FREDR. TAMM. ANMÄRKNINGAR TILL ÖSTGÖTALAGEN.
4. Växling av ändelse-vokaler (som icke bero på svarabhakti).
Den enda växling som kan anses tillhöra vår handskrifts dialekt är
den mellan i ock e. Övergång från a till æ är lika främmande för den-
samma som växling av u ock o, i det här brukas endast a ock u. Visser-
ligen har jag funnit några få exempel på æ för a, nämligen perræ Vap. 1: 5,
giptæ E. B. 8: pr., ællæ Epz. 24, ællæs By. B. 29 ock 46, annær Æ. B.-
10: 2 , snattær Vaþ. 40, skyldær (pres. sing .) By. B. 28: pr. , haruær By. B.
49; ock likaså några exempel på o, nämligen klokko Kr. B. 8: 1 , klokkor Kr.
B. 1 , pripio Kr. B. 18: pr., þanbriko Epz. 30, suoro Dr. B. 3 : 2 ock R.
B. 15, uaro Dr. B. 14: 6, forsto By. B. 1 : 4, bropor E. B. 8: pr., nokor
Vins. 6: 6. Men dessa fall utgöra ett så försvinnande fåtal, att de böra
(där icke möjligen skrivfel föreligga) antagas hava insmugit sig från en
äldre handskrift, där a växlat med æ ock u med o.
Angående växling av i ock e gälla följande regler.
Här-
A) i : e i slutet av andra ord än substantiv med bestämda artikeln.
a) Tvåstaviga former med kort stamstavelse (ock sammansättningar
med sådana former i senare leden) hava i så gott som enrådande.
ifrån har jag i hela texten funnit endast två undantag : fore >för» i Kr. B.
9, som torde vara en alldeles tillfälligtvis, t. ex. från en äldre handskrift,
inkommen främmande dialektform för firi, samt hine, plur. av pron. de-
monstr. E. B. 3 : pr., kanske beroende på dittografi efter det nästföljande
flere.
b) Tvåstaviga former med långt i i stamstavelsen hava i; t. ex. uiti
pres. konj . » bevise » , liti, blopuiti, tiþi, kniui, liui, riki (plur. av adj.) o. s. v.
Jag har antecknat ett undantag : like Kr. B. 8: pr. (men liki 7 : pr.).
c) Tvåstaviga former med annan làng vokal i stamstavelsen hava vida
övervägande e; ock många hithörande ord träffas endast med e. t. ex.
uare, dels preter. konj . till uara (i motsats till pres . konj . vari med kort
a), dels plur. till subst. uar vår; men även i förekommer ibland, t. ex.
opi jämte ope Vap. 31 : 3 ; jämförelsevis ofta synes i förekomma efter gut-
tural konsonant, såsom i skoghi jämte skoghe, ock särdeles om den föregås
av palatal vokal, såsom i leghi, oki, soki jämte oke, søke.
Särskilt må påpekas, att pres. konj . till lata nästan alltid heter lati
(en gång lif sit late Vins . 6: 2 ), hvilket, sammanställt med pres . sing.
latter Vins. 6: 1 , talar för, att verbet ofta hade kort a (jfr Kock: Studier
420 f.).
d
) Tvåstaviga former med kort vokal i position i stamstavelsen hava

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:52:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/buggestud/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free