Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tamm, F. Anmärkningar till Östgötalagen (textkodex) - I. Några allmänna grammatiska notiser - II. Några mindre vanliga dublettformer till särskilda ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDR. TAMM. 29
ANMÄRKNINGAR TILL ÖSTGÖTALAGEN .
svarabhakti-vokal skrives sufl 2 gånger Kr. B. 11. Det har fallit mig in
som en möjlighet, att svarabhakti före 7 i denna ock andra fsv. dialekter
ljudlagsenligt endast inträdde där / följdes av konsonant inom samma sta-
velse.
6. Slutljudande i ändelser.
Sådant r, där det motsvarar urnord. R, urgerm. z, är oftast bortfal-
let efter annan vokal än svarabhakti-vokal. Icke sällan står det dock
kvar, särdeles i ändelsen ir, som ofta växlar med -e eller i med för-
lorat R.
Sannolikt gäller här i huvudsak den av Brate (Ä. Vestm . Ljudl . , sid.
84) uppställda regeln . I en tidigare språkperiod hade R fallit bort framför
konsonant, men bibehållit sig framför vokal i satssammanhanget (väl även
i pausa, där Brate antager bortfall). Som stöd därför kan anföras, att i
vår handskrift ändelsen -ar i gen. sing. annars förlorat sitt såväl i själv-
ständiga ord som i förra lederna av sammansättningar (med ett enstaka
undantag: @ggiar tompt By. B. 13: 2), men att den kan hava kvar i
några sammansättningar, där andra leden börjar med vokal, nämligen ni
þia(r)-, tylfta(r)- ock uprættar-eþær samt sækta(r)-orþ. Vidare kan anfö-
ras, att pres. indik. sing. till heta ibland saknar r. om den följande be-
nämningen börjar med konsonant, t. ex. Kr. B. 15 : 1 , Epz. 31 : pr., Ind.
till G. B. 22 , By. B, 3 : 1 , men har kvar i de två fall, där benämnin-
gen börjar med vokal : hetir aghnabakær Eþz. 32 ock hetir akær mal By.
B. 11 : 1 (likaså i de två fall, där h följer : hetir hæræpes piækkær Dr.
B. 13 ock Ind., hetir hamar siangh G. B. 29: 2 ; sannolikt kvarstod r ljud-
lagsenligt även framför ett med därpå följande vokal).
Då ordet løghurdaghær, som förekommer tre gånger i vår hand-
skrift, alltid har denna form med r i slutet av förra sammansättningsleden,
kan icke gärna antagas, att løghur här är gen. sing. till fsv. løgh, isl. laug
f.; det måste förklaras på något annat sätt; antingen är ur en ovanligare
form förr med svarabhakti-vokal eller ock är ricke
urgerm . r.
= urgerm. z, utan
II. Några mindre vanliga dublettformer till särskilda ord.
I. Ett par fem. subst. på -ning hava i vår handskrift biformer på
-ing utan n, nämligen sköting Kr. B. 2: 2 ock fæsting Vaþ. 17: 1 , G. B.
I ock 11 : 1. Utgivarne hava i texten insatt former på -ning. Men utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
