Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johansson, Karl Ferdinand, Till läran om femininbildningen i sanskrit - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. F. JOHANSSON. TILL LÄRAN OM FEMININBILDNINGEN I SANSKRIT . 55
ji-ti-, aç-i-ti-, mrd-i-ká-, ga(m)bh-i-rá- o. s. v. (Bartholomæ Stud. II, 170
ff.), så kunde också kuş-i- göra det ; och så uppkom den utvidgade formen
*kus-i-d-. Men liksom vi äfven t. ex. af grbh ha den -i-lösa roten i av.
gerepto, pr. ghetta- (förf. KZ. XXXII, 447 med n. 3), jfr t. ex. pur-i-șa-
(Pischel u. Geldner Ved. st. I , VI f.) : fbg. prachu, så kunna vi tänka
oss förhållandet vara detsamma i ifrågavarande fall, d. v. s. *kus-d- > *kuž-d-.
Denna ’ rot’form återfinner jag nu också i kūḍayati bränner, sveder’ (RV.
VIII, 26, 10. AB¹ . +) , kūlayati S. + (kūlita- C., -kūdya S.C., så upakūḍya
Caraka 3 , 7). Här möter så tydligt som möjligt den af mig förut sta-
tuerade betydelsen ; utvidgningen såsom t. ex. i vid
-u- o . s. v. (förf. IF.
II, 46 ff. , jfr Bartholomæ BB. XIII , 87 f. Böhtlingk ZDMG . XXXIX,
533. Brugmann IF. I , 171 f. o. a.).
Harmed vinna vi nu också en antaglig etymologi för det hittills så
godt som otydda, gr. xziw, xźw ’bränner’. Den enkla roten (utan -s-) upp-
trader inom de fästa former och afledningar (
ἐκαύθην, ἐκάην, κέκαυκα,
xxбos, xxбoos o. s. v.). Men när det nu också förekommer former med
.
-s- såsom xv-6-dýsopar, xav-s-typ, xxv-o-typós, xaú-o-тpa, xxv-6-tós, xxv-6-
τικός ο. s. v. (καίω, κάω, ἔκαυσα, ἔκτα, καῦμα äro mertydiga), så behofver
detta alls icke vara uppkommet genom analogi i grekisk tid, utan xxv-6-
representerar just den af mig postulerade och rekonstruerade sanskrit-roten
ku-s-. Tvärtom har just förekomsten af zav- och xav-s- bredvid hvarandra
i den grekiska form- och ordbildningen varit en af motorerna för den ana-
logiska uppkomsten af –, der det från början icke var etymologiskt berätti-
gadt. Gr. καυνός specielt i betydelsen σκληρός och καῦρος, καυρός · κακός
kunna förklaras ur både xav- och xav-6-, ehuru den eventuella samman-
ställningen af xavvós med g. hauns o. s. s. (se ofvan) gör det förra an-
tagligare. Deremot menar jag, att just zavzpóv · xaxóv, xañopóv Hes. icke
är aƑapo- (såsom W. Schulze Quæst epic. 26 n. 4. 66 antager), utan
af xa -o-apo-. Jag förmodar, att vi ha den d-utvidgade formen i szóla
’brunst, geilheit’ , - ’brünstig, geil sein’ panpao. Detta är i så
fall af *6-xvo-dă eller *6-xv - 6-jă, båda delarne lika tänkbara ; - således
En form med -s-
hetta, torka, torr-
kud . Till betydelseutvecklingen jfr brunst o . s. v.
ensamt möter oss också å s . nämligen cō-s-a- m. ’ brand,
het (som säkert icke hör till de öfriga af Fick P³, 818 sammanstälda in-
diska och fbg. orden).
Nu tror jag, att vi också i sanskrit hafva spår af den -s-lösa rot-
formen (gr. xxv-) nämligen i á-kava- icke snål’, kavatnú- ’girig, snål’,
kavāri- id., der vi återfinna samma betydelse som vi kunna anse oss böra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
