Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johansson, Karl Ferdinand, Till läran om femininbildningen i sanskrit - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 K. F. JOHANSSON. TILL LÄRAN OM FEMININBILDNINGEN I SANSKRIT.
lägga till grund för kusida- ’ ocker’ kusidin- ’ ockrare’ o . s. v. ofvan. Samma
rotform finna vi också i fht. hei ’uridum’, heiu ’uredine’ , geheia ’ caumate’
o. s. v. (s. Kögel PBB. IX, 510, jfr förf. De deriv. vb. contr. 178).
MS. IV, 2, 3 förekommer formen Kustayaḥ, som dock väl är samma
ord som Kusitúyi, jfr Kusitάyāḥ III, 2, 6, der v. Schröder insatt formen
Kusitayyah (af Kusitayi¹). Det är icke omöjligt, att uppkomsten af denna
form är att förklara på följande sätt. Det fanns bredvid hvarandra i in-
disk tid dialektformerna kus-i-d- och kus-i-t-, som inkommit i det vediska
litteraturspråket. Derjämte fanns också *kuž-d- som sedan ljudlagsenligt i
indisk tid öfvergick till kud . Emellertid torde då, innan ännu denna ljud-
lagsenliga förändring inträdde, men känslan af etymologiskt och semasio-
logiskt sammanhang var lefvande, enligt analogien kus-i-d- (*kuş-i-d) : kus-i-t-
(*kuş-i-t
) — *kuž-d-: x en form kus-t- (*kus-t-) ha uppkommit, som lades till
grund för den parallela namnformen Kusta, om hvars stambildning för öfrigt
nedan. Det problematiska i denna förklaring är jag emellertid den förste
att erkänna ; att den är möjlig, är mig icke tvifvelaktigt.
-
Redan Weber Ind. st. III, 479 har förmodat, att Kuşitaka- 1. ’en
best. fågel’, 2. ’ namn på grundläggaren af den vediska skola (Kāuṣitaki
çākhā), hvarifrån Kauṣitakam Brāhmaṇam o. s. v. utgått’, hör hit. Det
är möjligt, att detta är den äkta sanskritiska formen hvad det lingvaliserade
s åtminstone angår. Förutsatt, att mitt antagande är riktigt, att *kus- i-d-
är den ursprungligaste gestalten i denna bas (jfr kūḍ- < *kuž-d-), så är väl
det för kuşitaka- till grund liggande ordet antingen en äkta sanskritisk
part.-form *kuş-i-ta- (bildad som gr(b)h-i-ta-), eller också ett ursprungligt
genom invärkan af ku-s-i-ta- ombildadt kuş-i-da-. Efter denna etymolo-
giska digression återkommer jag till
c. Arayi ’ Ari’s maka’, d. v. s. ’ fiendekvinna’, såsom namn på en
kvinlig demon . (RV. X, 155 , 1. 2. AV. I, 28, 4 o. s. v. ) ; så enligt
Leumann KZ. XXXII , 299 gent emot föregående tolkare, som stält
det som en moverad form till árāya- (RV. VIII, 50, 11 ) eller araya-
(AV. II, 25 , 3 0. s. v.).
4. -u-st.:
a. Pūtákratāvi ’Putakratu’s maka’ . Detta är emellertid blott en kon-
jektur af Leumann KZ . XXXII, 295 f. till RV. Valakh 8, 4 : tatrō ápi
prániyata | Pūtákratāyāi vyàktā | áçvānām in ná yũthyùm. Om detta
¹ MS. III, 2, 6 är det tydligen anspelning på den redan förut öfversatta Vāmadēva-
legenden: tēna vāi Vāmadevah Kusitāyāḥ çirā ādīpayat. Nu förekommer IV, 2, 3 samma
vändning Kustāyāḥ çiraḥ, så man har knappast någon anledning betvifla, att Kustā (resp.
Kustāyi) är samma demon som Kusitā, Kusitāyī.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
