Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johansson, Karl Ferdinand, Till läran om femininbildningen i sanskrit - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 K. F. JOHANSSON. TILL LÄRAN OM FEMININBILDNINGEN I SANSKRIT.
pekats af Bezzenberger BB. VII, 73 i fråga om fem. péßă af en -u-st.
och sedan utförligt tillämpats på -o-, -i- och -u-st. af J. Schmidt Pluralb.
spec. 38 ff., bildas genom tillägg af - till de ifrågavarande mask.-typerna.
Denna femininbildningstyp hade jag redan förut användt vid förklaring ej
blott af vissa feminina (= neutr. plur.) af -o-, – och -u-st. utan äfven,
och med lika stort berättigande på öfriga stammar (-n-, -r-, -s-
och öfriga kons.-stammar), se förf. KZ . XXX, 398 ff. Denna ståndpunkt
har jag sedan med framdragande af nya exempel ytterligare häfdat GGA.
1890, 741 ff. 766 ff. De positiva skälen för mitt fasthållande vid denna.
åsikt äro : 1. de af mig samlade fallen, som icke låta sig bortresonneras,
och som lätteligen kunna ökas med nya ; 2. neutr. plur. på -ă af just
alla de nämda stammarne, hvilken jag i likhet med J. Schmidt anser vara
identisk med fem. sing. Mina skäl för att jag, såsom J. Schmidt gör,
icke kan anse neutr. plur. på - analogice öfverförda från – och –stam-
marne har jag sammanfört GGA. 1890, 769 f. och håller fast dervid . Men
jag behöfver och kan icke här vidare utföra detta ämne, allra hälst som,
såvidt jag vet, högst få¹, — icke ens numera J. Schmidt, jfr KZ. XXXII,
346 f. - sedan dragit denna typs utsträckning på alla stammar i tvifvels-
mål (jfr t. ex. Brugmann Grundr. II, 682 ff.). Denna typs allmänna
habitus är : nom . sing. -ă eller- , öfriga eller vissa af de öfriga kasus
betonade, således t. ex. gen. -ús. På grund af denna växlande accen-
tuering förekommo sålunda olika afljudsformer i olika kasus ; se härom t. ex.
rörande de moverade fem . på -i, -ià J. Schmidt KZ . XXV, 36 ff. XXVI,
354. Pluralb. 54 ff. och passim. G. Meyer § 47. 317. Danielsson Gramm.
anm . I, 4 f. Brugmann Gr. gr. § 70 c. Wheeler Gr. nom.-acc. 39. 111.
Prellwitz GGA. 1886, 761 ff. förf. De deriv. vb. contr. 211. 213 ff. Torp
Den græske nominalflexion 64 ff. 112 ; rörande fem. på - i allmänhet
förf. KZ. XXX, 398 ff. GGA. 1890 , 741 ff. Beitr. z. gr. Sprachk. 1 ff.
102 ff. passim. BB. XVIII, 1 ff. passim. J. Schmidt KZ . XXXII, 346 f.
o. a., dit jag för att här ej upptaga utrymmet hänvisar. Jag vill blott hän-
tyda på det faktum, att, hvad rör stambildningssuffixet, detta i nom. i regeln
uppträdde i normal (stark) form i gen. i svag: genɔtérjayevétetpa men
*g(e)n(5)trijás, jfr 1. genctri-c-, s. janitri, fáktpia o. s. v., eller t. ex. #svādéva
> idéa, men *sv(ā)duvás, jfr îpéoßa o . s. v. För öfrigt kunde också rot-
stafvelsen uppträda i olika afljudsstadier, så att mångfalden af urspråkliga
former i samma paradigm och deraf föranledda utjämningar och kombina-
tionsformer i olika fall afgifvit de mäst omväxlande formskiftningar.
Så Torp Den græske nominalflexion 82 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
