Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johansson, Karl Ferdinand, Till läran om femininbildningen i sanskrit - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. F. JOHANSSON. TILL LÄRAN OM FEMININBILDNINGEN I SANSKRIT. 61
-
(
ujvás och lika-
-n- eller -n-a
En särskild afart af den nu omhandlade femininbildningstypen är den
på -i. Som bekant fans det (jfr Mahlow L. v. 145 f. Lanman Nouninfl.
365 f
. Whitney § 355 f. 362 f. Danielsson Gramm. anm. I, 2 ff
. förf
KZ. XXX, 400 ff. GGA. 1890, 741 ff. 747 ff
. J. Schmidt Pluralb. 54 ff.
Brugmann Gr. gr. § 70 c. d. s. 101 ff. Grundr. II § 109 s. 313 ff. o . a. )
icke blott i sanskrit utan också redan i det ieur. urspråket två klasser af
moverade feminia på (och ) . Den ena klassen är, för att närmast hålla
oss till sanskrit, oxytona, böjes efter rotklassen och, för så vidt den består
af moverade feminina, äro dessa mäst fem. till nomina på -a-. Denna klass ,
om hvars ursprung ännu ej full enighet vunnits (jfr förf
. GGA. 1890, 747 f.
768 f. och Kretschmer KZ . XXXI, 326 ff. o . a. ) lemnar jag här å sido
för att fasta mig vid den andra. Denna består af moverade feminina till
otematiska stammar i allmänhet, men med utvidgning till –st. i stor ut-
sträckning. Accenten är växlande, beroende på att den ursprungligen var
rörlig i paradigmet. Den första klassen har i senare språket på få räster
när uppgått i denna senare. Den ursprungliga typen kan karakteriseras
genom skemat nom.ză eller i gen. (
i
)
jás. Liksom nu urspr.
fem.-bildn. af -u-st. var nom. -ua eller -13 gen.
ledes af andra otematiska stammar t. ex. af n-st. nom.
gen. -n-ús o . s. v. , så fordrar konsekvensen, att vi måste betrakta bild-
ningen -i- elleri- gen. –(
i
)
j-as sâsom en fullständigt identisk bild-
ning af de urspr. i-st. Denna mening framstälde jag KZ. XXX, 398 ff
.,
och det visade sig, att också J. Schmidt Pluralb. 54 ff. var af samma åsikt
(jfr Kretschmer KZ. XXXI, 342 ff
.) . Deremot yttrade sig emellertid
Torp Den græske nominalflexion 64 ff. 83 f
., i det han som skäl deremot
anförde, att man då först och främst skulle finna denna femininbildning rikt
representerad just i i-stammarne, liksom han ock finner det osannolikt,
att en så vidt utbredd femininbildning skulle ha utgått från en så trång
ordkrets som i-stammarne. Detta senare argumentet betyder nu ingenting,
ifall funktionen var utpräglad och användningen i språket var tillräckligt
stark (jfr Brugmann KZ . XXIV, 50 f. XXV, 222. MU. I , 82 ff
.) . Om
icke från denna synpunkt –klassen torde varit en lika stark kategori som
någon annan, torde man med skäl kunna fråga. Det är sant, att faktiskt
förefintliga moverade fem. på -i till -i-stammar äro få, d. v. s. på den tid,
då i spraket känslan af naturlig könspolaritet fatt formelt uttryck i språket ;
ty då fans det få mask. på –, som från betydelsens synpunkt kunde ha
ett motsvarande moveradt fem. Men ställa vi oss på den, såsom mig synes,
enda riktiga synpunkten för uppkomsten af motion, d. v. s. för uppkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
