Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lidén, Evald, Smärre språkhistoriska bidrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EVALD LIDÉN. SMÄRRE SPRÅKHISTORISKA BIDRAG. 87
ὅπλον och ἔπω besorge, behandele (αμφέπω , ἐφέπω etc. - alldeles att
skilja från ropa , sequor) med find. sápati ’ dient, betreibt’, saparyámi
’ einem Gotte dienen, zu seiner Ehre ausführen, besorgen’ måste Much’s
etymologi anses formellt omöjlig¹ .
Jag föreslår följande förklaring. Välbekant är, att ord med betydelsen
’tygstycke, tyg’ derjämte kunna beteckna ’ segel’ . Jag påminner om gr.
λaiços ’Tuch , lumpiges Kleid ; Segel’ ; papos grosses Stück Zeug, Tuch,
Leinwand, Mantel, Obergewand; Segel’ ; fr. (etendre de la) toile; fisl. váð
’piece of stuff, cloth’, vefr ’textile stuff
’, dúkr ’ cloth, texture’, men också
’segel’ ; ty. Laken tygstycke, duk, lakan, skjorta ; segel’, nsv. klut ’Lap-
pen ; Laken, Segel’ . I betraktande häraf kan man härleda det germ.
*sez-la- fht. segal n., fs. segel n., fe. sezel n., m. , fisl. segl, fsv. sæghl,
siaghl
. n. - och mir. scól, sóol, gen. siúil ’ velum, carbasus’, cymr. hwyl,
huil, corn. guil ’ segel’ ur en grundform *sek-ló-m med betydelsen ’ett af-
rifvet (tillskuret, tillklippt) stycke, klut, tygstycke’ ; den ansluter sig
till de talrika bildningarna af roten sek- ’ skära, klippa ’ : fisl. segi, sigi,
fsv. saghi ’abgeschnittenes Stück, Bissen’, sigor ’ Sense’, fht. sëgansa ’ Sense’
etc., lat. seco, secula ’Sense’, segmentum ’ abgeschnittenes Stück Goldblech’
o. s. v . 3.
2
Schrader har i Sprachvergl. u. Urgesch.2 s. 483 uttalat den för-
modan, att segel skulle vara en afljudsform till det enligt hans förme-
nande från germanskan lånade lat. sagum (
-us. -a
), sagulum ’ ett fyrkan-
tigt stycke tjockt, groft tyg, användt såsom kappa, särskildt soldatkappa,
hästtäcke m . m.’. Ohållbarheten häraf har Much 1. c. uppvisat. Men
detta lat. ord är dock belysande för den af mig föreslagna tydningen :
dels är det enligt min mening en med segel parallell bildning, dels står
dess betydelse nära den, som jag tillskrifver detta ord såsom den ursprung-
liga . Sagum torde nämligen höra till det med sek parallella seg ’ skära’ ,
1 Inom germanskan hör till de sistnämda orden isl. sófa ’ offra’ (jfr lat. opus : operari
’offra’ med samma betydelseutveckling). Närmare derom på annat ställe.
2 Jfr Ebel KSB II s. 177 , Fick Wbch I s. 560.
3 Ur keltiskan torde höra hit fir. seche, seiche f. ’Haut, Fell, corium’ (jfr dopá
dippa : dépo ; lat. scortum, corium : fht. scëran m. fl.). Ordet är en t-stam : jfr fisl. sigðr af
*seket-o- och (af rotvarianten seg- ’ skära’) lat. seges, seget-is.
4 Sagum, ulum var af vadmal ( Schrader 1. c.). Detsamma var i äldre tider för-
hållandet med seglen (i strid mot hvad Much 1. c. förmodar), se Nicolaysen The Viking-
ship discovered at Gokstad s. 20, Cleasby - Vigfusson Dict. under vað, Montelius Die
Kultur Schwedens s. 170. De sagula, som Ubierna i en viss strid, enligt Tacitus Hist. V:
23, (förmodligen endast tillfälligtvis) använde såsom segel voro brokigt färgade (versicolori-
bus). Likaså hade vikingarnas vadmalssegel gärna röda eller röda och blå ränder (stafat
segl, jfr Nicolaysen 1. c.).
―
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
