Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lidén, Evald, Smärre språkhistoriska bidrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 EVALD LIDÉN. SMÄRRE SPRÅKHISTORISKA BIDRAG.
kanske ursprungligen såsom terminus techn. för »skeppsbåt», en betydelse,
som särskildt framträder både i fisl. och fsv. (detta emot Morgenstern
IF Anzeiger I s . 124) ¹ .
Vid en etymologisk förklaring af ordet båt komma endast feng. bát
m. och fisl. beit n. såsom arford i betraktande . Jag förbinder ordet (ur-
germ. baita af ieu. bhoido-) med roten bheid- ’klyfva’ (find. bhinádmi,
bledati, lat. findo, got. beitan o. s. v.) ; båt är ursprungligen en afhuggen,
klufven trädstam. Något direkt spår af denna äldre betydelse kan jag
icke påvisa från historisk tid , men mitt antagande blir sannolikt särskildt
derigenom, att en dylik betydelse faktiskt tillkommer flere andra bildnin-
gar af roten bheid : jfr
arm. pait, gen. paiti ’Baum, Holz’ hörande till pait’em ’ dirompere’
(rot bheid , Bugge IF I s. 455) ;
fisl. biti m. (ieu. *bhid-en-) ’ a cross-beam, girder in a house, in a ship’,
nno. bite ’Balken, ein grosser Querbalken zwischen den Seitenwänden einer
Stube’ u. s. w. (Aasen s. 57) , fsv. biti ’Querbalken im Fahrzeuge’ ;
gr. ppós Baumstamm, Block, Holz’, arm. bir mazza, clava, bastone
grosso (af bhid-tro-, se de Saussare Mém. de la soc. de lingu. VI s.
248 f
. , Bugge ibid. s. 452 , Brugmann Grundriss II s. 114) ; — jfr äfven
Fech. bidlo Stange’ , bulg. bilo ’Balken, Stange’ af bhi-dhlo- hörande
till fbulg. biti, bija
, ’hauen ’, fir. benim ’ schneiden, schlagen’ af den enklare
roten bheie bhi-, hvarom se Thurneysen KZ XXXI s . 84, Prellwitz
Et. Wbch d. gr. Spr. s. 344 f.
9. Segel.
Fick Wbch² s. 891 , Wbch I s . 560 ställer ordet segel under roten
segh ’halten, aushalten, bewältigen’ (find. sáhate ’besiegen’, got. sigis, gr.
70). Denna etymologi är oantaglig redan derför, att den inlägger en
alltför abstrakt betydelse i ett så konkret föremål som ett segel.
Much Zeitschr. f. d. altert. XXXVI s. 50 vill förbinda segel med gr.
örkov Gerät, Werkzeug, Waffen, Ausrüstung’, men efter Fick’s (Wbch
I s. 138, jfr Prellwitz Et. Wbch s . 99) öfvertygande sammanställning af
1 Några af de fall, som vanligen anföras af öfvergången ai u böra sannolikt strykas.
Urnord. hateka (Lindholm), fisl. hátaz (Heimskringla, se Morgenstern 1. c.), är lätt att
förklara såsom analogibildning efter láta -leit, fsv. let; gráta -greit, fsv. grēt; ráða –reið,
fsv. raip (Rök), rep, fgutn. raip (skrifvet riap). Om fisl. sápa se Persson Wurzeler.
weiterung s. 176.
–
2 Äldre etymologier hos Egilsson Lex. počt. s.
under ’boat’, Fick Wbch³ I s. 156, 689.
42, Skeat A concise etym. Dict.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
