Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Steffen, Richard, Några strövärs i vår folklyrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 RICHARD STEFFEN. NÅGRA STRÖVÄRS I VÅR FOLKLYRIK.
ning, än hvad som här kan komma ifråga, vill jag blott anmärka, att det
mellan den svenska låten och den tyska Schnaderhüpfeln finnes i vissa af-
seenden frappanta likheter, särskildt i afseende på den till bägge utförda
dansen. Då alla produktioner af denna natur till själfva sitt begrepp äro
tillfällighetsdikter, så kan man ej vänta att här finna samma strofer i de
olika länderna i den utsträckning, som man finner samma ballader. Lik-
väl vill jag anföra ett par fall, som utvisa, huru stor likheten i alla fall
kan vara:
Äpplet är både gult och rödt,
men det är maskstunget inne;
gossens tal det är väl sött,
men där är falskheten inne.
Gotland.
Hvad jag har lofvat, det skall jag hålla,
att aldrig nånsin älska mer än tre,
och en för nödskull, och en för roskull,
och en skall bli min lilla hjertevän.
Dalarne.
S’Apfad is rosenroth,
inwendi faul;
und do Buabnan sein olle so,
s’böste is’s Maul.
Kärnthen.
Drei Buabnan zan Liab’n
is ah no ka G’fohr;
an fopp i, an liab i,
an heirat i gor.
Kärnthen.
Hvad det sista strofparet beträffar, så utgör det variationer på ett
synnerligen vida förekommande tema : »das mädchen mit den drei lieb-
habern», hvilket en tysk forskare till och med anser såsom » ein stück
indogermanischer dichtung» .
Såväl den svenska låten som det norska stevet torde därför vara
slägt med den tyska Schnaderhüpfeln. Men fråga vi, huruvida samma
strofer, hvilka i Norge uppträda som stev, i Sverige förefinnas som låtar,
så blir svaret olika, allt efter som vi tänka på olika delar af stevdiktnin-
gen. Af de nyare steven finnes intet enda i Sverige, som härstammar
från äldre datum. I Skåne har visserligen sjungits några Telemarksstev,
men dessa ha kommit ut bland folket från en bestämd namngifven person
af öfverklass, hvilken fort dem med sig från Norge. Och af enstrofiga
dikter i samma metriska form som nystevets ha vi så ytterst få, att de
knappast kunna sägas bilda en grupp. Jag vill emellertid anföra några
prof under påpekande af, att de jag ännu skulle kunna lägga till, ej äro
många fler, och att de såsom exempel på svenska dansstrofer kanske äro
något osäkra, emedan melodien, som i sista hand är det afgörande kriteriet,
har förblifvit oupptecknad .
Och inte sörjer jag för jag skall flytta,
ty Herren gifver mig bád råd och lycka ;
men jag sörjer mest för min lille vän,
att jag skall flytta så långt från den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
