Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Steffen, Richard, Några strövärs i vår folklyrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RICHARD STEFFEN. NÅGRA STRÖVÄRS I VÅR FOLKLYRIK. III
identiska nyare dansverser upptecknade såsom beståndsdelar af ringdans-
visor på andra ställen och i annat sammanhang.
De flesta bevisen äro dock analogibevis ; då med de äldre stroferna
likartade blifvit i våra dagar upptecknade som dansstrofer, och då å an-
dra sidan dylika korta dikter äro urgamla i Tyskland som dansstrofer,
så måste också de ifrågavarande hafva varit det. Landstads gamlestev
s. 305, 6 :
Fiskin uti fagran vatni
og ikonn up i tré,
alle så heve dei makamann,
men ingin sá heve eg,
påminner om slutversen i den förut omnämda visan 7 hos Gyllenmärs
(hvilken motsvarade en dansk af enstrofingar bestående visa, Kristensen
I, 32):
lagh är alth som en lithen Fisk,
som semmer på hafsens grundhe,
när andra små fiskar gå till lekz,
så ypas min sorgh marghe lundhe.
Denna strof finnes nu icke i den danska uppteckningen liksom strofen
Der er ingen Fugl» o. s. v. ej fans i den svenska. Bägge ha sålunda
.
af hvarandra oberoende strofer, som dock återfinnas bland norska gamle-
stev. En nyare svensk uppteckning, som nästan ligger det norska stevet
närmare, finnes hos Dybeck, Runa h. 4 1843 s . 14, och här utgör strofen
en del af en ringdans :
och fiskar små uti böljan gå,
de söka efter sin maka ;
och så gör jag både natt och dag,
när jag min käresta saknar.
Den Färöiska motsvarighet, som Landstad påpekar, ligger något längre
bort från den form, i hvilken strofen här citerats, hvaremot det finnes en
tysk Schnaderhüpfel (Plopperliadl) från Kärnthen, som står den ganska
nära och något närmare det norska stevet än den svenska låten :
Zwa Fischl in Wosser,
Zwa Vöglan in Wold,
Und zwa Leut do si gern hobn,
Dö findn si bold.
Slutligen kan jag anföra, att strofer, som äro helt och hållet i gamle-
stevets poetiska tonart, äro i Sverige upptecknade såsom texter till dans-
melodier, t. ex. följande hos P. A. Säve , Gotlänska Samlingar, hskr. U. B.
i flera varianter upptecknade strike d. ä. polska, polskemelodi :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
