Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klockhoff, O. Konung Harald och Heming. Försök i jämförande sagoforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 O. KLOCKHOFF. KONUNG HARALD OCH HEMING.
Grundtvigs och Blochs handskrifna samling på det stora kungliga biblio-
teket i Köpenhamn. Dessa hafva blifvit af mig genomgångna, och några
varianter komma att ur dem meddelas. Liksom Hem. p. består GA af två
delar : Geyta táttur och Galta táttur. Då denna visa i århundraden lefvat
på folkets läppar, innan den upptecknades, är det naturligt, att den under-
gått stora förändringar. Tillägg hafva gjorts, som från början varit främ-
mande för visan, under det annat, väsentligt afskilts. Det torde nu vara
omöjligt att fullständigt afskilja gammalt och nytt; men i de flesta fall
tror jag mig dock hafva lyckats härutinnan, hvilket torde framgå af det
följande.
3. Harald kongin og Hemingen unge. Denna norska folkvisa finnes
uti två redaktioner hos Landstad, Norske Folkeviser, Christiania 1853 , s.
177-185, båda efter muntligt föredrag upptecknade i Telemarken, samt uti
en redaktion hos Bugge, Gamle norske Folkeviser, Kristiania 1858, s. 1-6,
äfven denna från Telemarken ¹ . Redaktionen A hos Landstad innehåller endast
14 verser, redaktionen B däremot 30 verser. Bugges uppteckning innehåller
23 verser. Alla äro af vikt, emedan de supplera hvarandra. Varianten
B är utgifven af Jörgen Moe i Norsk Folkekalender 1850, troligen hämtad
från samma källa som Landstads uppteckning. Till den sistnämda med-
delar Bugge i anf. arbete några rättelser. Hvad som förut blifvit sagdt
om den färöiska visan, gäller äfven den norska. Vi möta äfven här mycket,
som ej är ursprungligt, under det att otvifvelaktigt mycket från densamma
afsöndrats .
I Hemings þáttr berättas, att på ön Torge (Torgir) i Helgeland bodde
en ansedd bonde vid namn Aslak. Han hade två söner, Bjorn, som vistades
hemma, och Heming, som han hemligen hade sändt till en lapp (til Finna ;
Flatöb. endast i burtt or Torgum) för att uppfostras hos honom. Namnet
Aslak tillägges fadern i Hem. þ. samt den norska och färöiska visan, i den
norska endast i B, i hvilken det ställe, dit Harald begaf sig för att upp-
söka Heming, kallas Aslaklandið . Likaså är namnet Heming gemensamt
för alla tre. IGA kallas han visserligen i början Geyti, men i v. 60 fram-
träder han under det andra namnet. Detta namn hörer hemma ej ensamt
uti denna sägen. Det synes hafva utgjort en vanlig benämning på en
1 V. 8 och 14 hafva inftutit uti en uppteckning af en annan folkvisa, där också hjälten
kallas Heming, nämligen Hemingjen aa Gyvri (Bugge, anf. arb. s. 10 f.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
