Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klockhoff, O. Konung Harald och Heming. Försök i jämförande sagoforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O. KLOCKHOFF. KONUNG HARALD OCH HEMING. 115
nordiska versionernas släktskap och gör här en början med att söka be-
lysa förhållandet mellan de sagor, i hvilka hjälten bär namnet Heming.
Dessa äro :
I.
1. Hemings þáttr. Denna saga finnes tryckt flere gånger, första
gången uti Sex söguþættir, utgifna af J. þorkelsson, Reykjavik 1855 , s .
44-68. Denna upplaga har omtryckts af T. Möbius uti Analecta norræna,
Leipzig 1859, s. 186-203. Uti utgifvarnes företal till Flatöboken upp-
gifves, att þorkelsson följer Flatöboken, så långt den räcker, och att åter-
stoden är en parafras af Hemingsrimur. Riktigheten af denna uppgift har
jag ej haft tillfälle att granska. Jag vill dock påpeka ett förhållande, som
tyckes strida däremot. Det fjäll, utför hvilket Heming skulle löpa på
skidor, kallas i porkelssons upplaga Smalsarhorn, under det att det i Flatö-
boken saknar namn¹ . Då nu i den färöiska visan öfver samma ämne
fjället kallas Hornið och i en variant Smalsarhorn, så finna vi, att upp-
giften hos porkelsson ej är ett godtyckligt tillägg utan grundar sig på en
annan redaktion än Flatöbokens.
Den sistnämda afbrytes plötsligt vid det ställe, där det berättas, huru
Heming, sedan han ränt på skidor utför fjället, återkommer till sitt hem.
Denna redaktion innehåller åtskilliga betydelselösa tillägg, hvarigenom be-
rättelsen blifvit uttänjd. Därföre hafva vi hämtat citaten ej ur denna,
utan ur den af Vigfusson i samlingen Icelandic Sagas I, London 1887, s.
347-387, utgifna. Vigfussons upplaga grundar sig hufvudsakligen på cod.
AM. 64 fol. och cod. AM. 326 a 4:0, hvilka innehålla början af sagan,
samt Hauksbok, som innehåller slutet. Den omständigheten, att Hem. p.
finnes i Hauksbok, gör, att den måste vara författad före Hauk Erlendsson,
hvilken lefde i början af 14 årh. Vigfusson anser, att den blifvit samman-
skrifven mellan Snorres och Hauks tid och utgör en kompilation af skilda
moment, hämtade dels ur nordiska konungasagor, dels ur engelska källor.
Hem. þ. brukar delas i två afdelningar, af hvilka den senare kallas Tosta
þáttr.
I cod. AM. 604 4:0 finnas Hemingsrimur, hvilka enligt Vigfusson Icel.
S. I: XXXV, grunda sig på Flatöboken. De hafva därföre här ej tagits i
betraktande.
2. Geyti Áslaksson. Denna färöiska folkvisa — i det följande kallad
GA är efter Schröters uppteckning tryckt af Hammershaimb i Færöiske
Kvæder II, s. 145-163. Dessutom finnas flere andra uppteckningar uti
1 I Sex söguþættir heter det : þeir lenda nú við eitt mikit fjall, ok þat heitir á Smal-
sarhorni; i Flatöboken endast: þeir lendo uit eitt mikit fiall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
