Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klockhoff, O. Konung Harald och Heming. Försök i jämförande sagoforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 O. KLOCKHOFF. KONUNG HARALD OCH HEMING.
gar¹ . Antagligt är, att det är den isländska bearbetaren, som förbundit
Hemingsagan med Harald Hårdrådes historia. Denne konung var känd
för sin grymhet, hvaraf tillnamnet uppstått, och därföre fogades till hans
historia sagan om konungen, som ålade en man, som han hatade och för-
följde, flera farliga idrottsprof, hvarigenom han trodde sig kunna bringa
honom om lifvet. Därigenom hafva de båda hufvudpersonerna i sagan för-
vandlats till historiska personligheter. Detsamma är förhållandet med den
form af sagan, som förekommer hos Saxo, hvilken låter konungen fram-
träda i Harald Gormssons person och den skickliga idrottsmannen under
namnet Toko, hvilken var i hans tjänst, men ådrog sig hans vrede . Mellan
dessa två versioner finnes den anmärkningsvärda likheten, att konungen i
båda heter Harald, att delvis samma prof åläggas den andre hufvudpersonen,
nämligen bågskjutningen och skidlöpningen, samt att den senare utkräfver
hämd på konungen genom att blifva vållande till hans död. Hvad båg-
skjutningen beträffar, så hafva vi troligen att söka ursprunget till detta drag
utom norden. Berättelsen om skidlöpningen liksom den i Hemingsagan
förekommande simtäflan synes däremot afgjordt hafva uppstått i norden.
Och då dessa idrotter mångenstädes i sagorna omtalas hafva stått i stort
anseende i Norge och flere norrmän omtalas, som däri förvärfvat en utom-
ordentlig skicklighet, samt särskildt skidlöpningar utför branta fjäll just i
Norge betingas af de lokala förhållandena, anser jag det ligga närmast till
hands att antaga, att den saga, som på olika sätt bearbetats af Saxo och
den isländska författaren af Hemingsagan, uppkommit i Norge. Detta
antagande erhåller ett stöd däri, att i andra norska folkvisor också omtalas
en skicklig skidlöpare och bågskytt vid namn Heming, att stoffet till den
Olaf Tryggvasons saga vidfogade Eindriða þáttr, i hvilken både bågskjut-
ningen och simtäflan förekomma, troligen härleder sig från Norge samt att
i þiðreks saga, som är sammanskrifven i Norge delvis efter inhämsk tradi-
tion, inflickats en version af sagan i den del, som handlar om bågskjutningen,
nämligen uti berättelsen om konung Nidung och Egill, Velents broder
(þiðr. saga, kap. 75 ) . Detta visar, att åtminstone sagan om den skicklige
bågskytten varit känd i Norge. Och att endast bågskjutningen nämnes,
behöfver ej innebära, att icke de öfriga idrottsprofven också berättats om
samme person, ty sammanhanget i þiðr. saga visar, att det endast är denna
del af berättelsen, som kunnat komma till användning där.
Det slutresultat, till hvilket vi kommit, är således, att i Norge upp-
stått berättelsen om en konung Harald och en skicklig idrottsman vid namn
Se härom Munch, Det norske Folks Historie, II, s. 345 not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
