Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lind, E. H. Värsifikation i Gulatingslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 E. H. LIND. VÄRSIFIKATION I GULATINGSLAGEN.
Kap. 31418: oc er (par) [eigi] herr B vs
til hus komen.
Kap. 31428, 27: þa a sa fe E2.
C3.
Кар. 31648 :
er fyrr atte.
oc taca slict
C1.
B. (3-stav.?)
C2.
sem tala rennr til.
Samma uttryck, något varierat, träffas på flera andra ställen.
Slutligen är att märka fragmentet af det norska trygðamál i kap. 320:
Nu ero þær saker E2 v2. er hava skal. B.
settar oc fe boettar A2b utv. (slict) sem dæmendr domdo. aA2l.
fullum eyri AI. metendr mato. A2l.
oc fram komnom CI. virðendr virðu. A21.
þeim i hond 3-stav. hyggiendr hug[ðu]. A2l.
/Att mycken bristfällighet ock osäkerhet vidlåda lagvärserna i deras
nuvarande skick, är lika påtagligt som lättförklarligt. De äro närmast att
förlikna vid den utplånade skriften på en palimpsest. I ena fallet som i
det andra är uppdagandet ock återställandet av de ursprungliga dragen en
operation, som erbjuder många vanskligheter ock ofta lyckas endast delvis.
Den här meddelade samlingen är emellertid så pass omfattande ock, som
jag tror, i det hela pålitlig, att man av densamma torde kunna bilda sig
ett någorlunda grundat omdöme om lagvärsens allmänna beskaffenhet ock
ställning. Det är tydligt, att den i fråga om regelbundhet ock konstnär-
lighet icke står i jämnhöjd med Eddavärsen, vilket också knappast var att
vänta. Lagvärsen var ju icke såsom denna avsedd att tjäna ett konst-
närligt äller ästetiskt utan ett rent praktiskt ändamål. Anspråken behövde
följaktligen icke sättas så högt. Vida större är släkttycket med runvärsen.
Mällan denna ock lagvärsen råder i själva värket en överraskande sam-
stämmighet. De av Brate (Runverser, kap. 3) hos den förra anmärkta fri-
heterna ock egendomligheterna återfinnas nästan utan undantag även i
lagvärsen. Några punkter må framhållas. Över- ock undermåliga värser
förekomma äj sällan. Isynnerhet äro trestaviga talrika. Upptakt synes
hava använts utan betänkande. Kortstavig höjning på enligt Sievers
otillåten plats träffas stundom. Alliterationen plaseras icke sällan i andra
värsfoten äj blott i A-typen utan även i de övriga, någon gång, såsom
det synes, till ock med i bihöjning. Fristående, d . v. s. endast inom sig
allitererande värser äro icke sällsynta ; stundom flera sådana i följd, såsom t.
eks. i trygðamálet. Å andra sidan finnas även flera eksempel på tre värs-
rader förbundna genom alliteration. Att strofindelning skulle hava brukats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
