Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wadstein, Elis, Alfer ock älvor. En språkligt-mytologisk undersökning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 E. WADSTEIN. ALFER OCK ÄLVOR.
I detta sammanhang vill jag även belysa ett annat medel mot älvor
ock tråll. På många ställen tror man, att man kann fördriva dylika › durch
übelriechenden menschlichen Unrat 48d eller skrämma dem jenom att visa
dem »den blossen Hintern» la. Denna föreställning står tydligen i samband
med, att det åvan s. 159 behandlade ordet alfrek » utdrivande af ekskre-
mänt» under en senare tid (se anf. s. åvan) oriktigt förståtts såsom »bårt-
drivande av alfer». Härmed sammanhänger nog det ännu flerstädes gan-
ska allmänna bruket att spåtta innan man sätter sig ned ute på marken,
varmed sannolikt åsyftats att driva bårt de på platsen huserande älvorna
(som man ju även förestälde sig hålla till i jorden, se nedan s. 173) ; jfr
att alfi alfrek såsom s. 165 framhållits möjligen från början endast be-
tydde vatten. Även i andra fall användes dylikt spåttande, såsom då
man skal fara över ett vatten 48d ; sannolikt då för att skrämma näcken, så
att denne icke skulle kåmma ock draga en i jupet.
=
På sammanblandning av »alf» = mytiskt väsen ock » alf» ekskre-
mänt» beror tydligen ock den föreställningen, att der Alf (»feuriger Dra-
che») die untenstehenden Menschen mit stinkendem Schmutz mit Pferde mist
bewirft» , eller den tron 2b, att »der gestank und fauler dampff, der auss den
sümpffen oder schwefellichten wassern kompt » orsakas av att » der alp
feist also »; samt likaså, att det om fläckar (
jfr >alf» fläck s. 158) på
handen säges : »die Hand ist vom Alp bepisst » 5lc.
=
Vi återgå till frågan om av älvorna förorsakade sjukdomar. De två
olika i det föregående omnämda arterna av dylika : elvblåst etc. » utslag,
böld» ock alvskot etc. » åskslag, lamhet» hava åfta sammanblandats, så att
de ursprungliga benämningarna för det ena slaget sjukdomar använts om
det andra ock tvärtom ; detta är så mycket förklarligare som även utslags-
sjukdomen liksom åskslaget åstadkom en brännande tjänsla, vilket även
kåmmit till uttryck i t. e. det isl. namnet på densamma : álfabruni. Mot
dessa sjukdomar trodde man sig nu hava åtsjilliga värksamma medel. Så
fostrade den tron, att elfstones etc. jälpte mot »alf» mytiskt väsen, den
föreställningen, att dessa även voro nyttiga mot >> alf» == sjukdomar, som
just troddes vara förorsakade av älvatrållen . »Gegen alfild» (sjukdomen)
»
=
48e ock
>>oder Zauber band man Kindern Donnerkeile um den Hals »
även äldre buro såsom bekant åfta dylika »elfstenar »5ª. I kristen tid ut-
51 WUTTKE, Der deutsche volksaberglaube der gegenwart. a) s. 45, b) 44, c) 205, d)
326, e) 98, f) 100, g) 113.
52 GRIMM, Deutsche mythologie. a) I, 354 ; b) III, 132 ; c) III, 136 ; d) I, 382; e) I, 420; f) I, 366.
53 HYLTÉN-CAVALLIUS, Wärend och wirdarne. a) I, 258, b) I, 256 ock tillägget s. XIII.
c) I, 145. d) s. XIV, tillägget, e) I, 251.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
