Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wadstein, Elis, Alfer ock älvor. En språkligt-mytologisk undersökning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. WADSTEIN. ALFER OCK ÄLVOR. 169
byttes så dessa amuletter mot s . k. ellakors ’ » älvkårs » , men dessas egen-
skap att vara blikst symboler framlyser ännu av den bestämmelsen, att
de skulle vara förfärdigade på torsdagskvällar. Men icke endast kårs, utan
även andra föremål av metall ansågos på samma grund jälpa mot »alf»-
sjukdomar, liksom dylika troddes vara värksamma mot älvatrållkånster i
allmänhet. Så inbillade man sig t. e., att svullnader kunna hävas, om man
trycker på dem med ett mynt eller med en (stål)knivöld.
55a
Utom » elfstenar» ock metaller trodde man sig emellertid ha andra
botemedel mot » alf»-sjukdomar, nämligen åtsjilliga väkster, i vilkas namn
alf, elf ingick. Såsom i det föregående (s. 157) uppvisats , betyder nämde
ord i väkstnamn understundom » vit»; men sedan ordet i denna betydelse
utdött såsom enkelt i (de germ.) språken, har man satt nämda väkster i
förbindelse med alferna ock följaktligen tillskrivit dem en särsjild underbar
betydelse ock kraft. Dylika » alf»-väkster, som ansetts värksamma mot
>alf»-sjukdomar äro t. e. elvnäver (
jfr s. 158) , som ¹ , 3, 54 troddes vara ett
medel mot elvblåst; elfträd, som trotts »vara värksamma i scrofler»" ags.
alfpone (s. 158) ansågs jälpa mot sjukdomen alfadl (s. 159) : » wið ælfädle
nim ælfponan nioðowearde » ; Bryonia alba : holl. alfpape (s. 158) »botar
vattenaktiga svullnader på benen ; roten av denna väkst lemnade även
den bekanta mystiska alrumanle (enligt min mening ejäntligen alfruna med
sedermera utträngd mellankonsonant ; jfr ty. albrûne, »benennung weiser
Frauen 28, fht. Albruna21 mot äljes alrina, ty. alraun), med vilken så myc-
ken övertro varit förbunden ; näckrosen, Ity. alfranke (s. 158) hade många
>dygder» såsom att läka »ther Huden är affgnidin» , att stilla ögonens >hit-
zige Pijna» m. m. , en annan alfranke Viscum, brukas som medel » gegen
das Alpdrucken » 28 ; en tredje alfranke: Solanum, »wird dem Vieh an den
Hals gehängt um den Alp oder Hinsch d. i . den schweren Athem zu ver-
treiben>28; samma väkst användes ock för att bota »
>Blutgeschwüre an Hän-
den u. Füssen (Alf) »51d ; eng. elfdock blev formerly used as a tonic and
stimulant» ; etc.
Man har emellertid icke blått tillskrivit de väkster, vars benämningar
innehålla alf, elf en märkvärdig helande kraft ; deras namn har även
jivit anledning till andra vidsjepliga föreställningar om dem. Så har man
trott om elvgrån (= »vit jung » se s. 157) att » deraf kransar åt elfkungen
blifvit bundna» , det i ringar väksande elfgräset betraktas mångenstädes
54 DYBECK, Runa 1847, s. 31 .
55 NYMAN, Utkast till svenska växternas naturhistoria. a) I, 74. b) II, 2. c) II, 528.
56 PALMBERG, Serta florea svecana eller Svenske Örtekrantz, Strängnäs 1684.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
