Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persson, P. Om betydelsen och härledningen af det gr. αμαυρος (αμαυροω), μαυρος (μαυροω) jämte en exkurs om den grekiska, resp. indoeuropeiska u-epenthesen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 P. PERSSON. OM GR. αμαυρός ETC.
’matt, slapp’ alldeles som àpapós i betydelsen ’dunkel, mörk’ till àpavpós
i betydelsen ’ svag, matt’ . Jfr också fht. ir-leskan ’ erlöschen’: mht. er-
leswen ’ blifva svag’, got. lasiws ’ svag’, lat. sub-les-tus dets . o. s. v.¹ . Till sist
må har nämnas, att Hesychius glosserar αμαυροί med ἀναιρεῖ . μαραίνει. Vidare
förklarar han μαῦρον · τὸ ἀμαυρόν . ἀσθενές . ἢ μωρόν. Jfr ock Et. Μ. 79, 44.
På grund af det ofvan sagda tror jag således, att man för àµavpós
etc. har att antaga följande betydelser, i följande ordning utvecklade :
1) svag, matt, resp. forsvaga, utmatta, äfven förstöra, förderfva ; 2 ) svag,
matt, resp. försvaga, matta spec . om ljusfenomen, ljuskällor; deraf 3 ) dun-
kel, mörk, otydlig, resp. fördunkla, förmörka o. s. v.
Så långt om de ifrågavarande grekiska ordens betydelse . Låtom oss
nu tillse, om några slägtingar till dem stå att uppleta i de öfriga indo-
europeiska språken . Få vi då anse som afgjordt, att apavpós, paɔ̃pos
αμαυρός, μαῦρος
egentligen betyder ’ svag, matt ’ (hvilken grundbetydelse äfven antages af
Fick och Kretschmer), så synes det mig ligga nära till hands att med
de grekiska orden sammanställa : got. af
- mau-ips ’afmattad, trött’ (Gal. 6,
9 af
-mauidai exλvóµevot), vidare find . mūrá- ’slö , slapp i andligt afseende,
dum’ (ámūra-, ápramūra-), jfr av. mūra- Yt. 5 , 93 , som af Justi Handb.
öfversättes med ’förderflig’ , af Geldner K. Z. XXVII, 231 med ’ stum’
(begreppen ’ stum ’ och ’ dum ’ förenas, såsom Geldner påpekar, ofta i samma
ord, jfr t. ex. germ. dumba-) ² , mūs, mūidhi namn på kvinliga dämoner,
dertil kanske pehl. mūjak, np. mujah (se J. Darmesteter Études iran. II,
1 Se de af förf. Wurzelerw. p. 170 sammanförda orden . Ofvan angifna förklaring af
fht. ir-leskan (jfr Bechtel Sinnl. Wahrnehm. 168, Osthoff Wiener Studien X, 174) synes mig
mera tilltalande än den vanliga härledningen af legh uti liegen. Fir. lesc ’trög’ , som snarare
bör ställas till lat. sub-les-tus o. s. v. än till got. lats (Brugmann Grundr. I, 378) innehåller
samma afledning som det fht. ir-lescan.
2 Hos Böhtlingk-Roth härledes find. murá- af roten mar- ’rifva’ (mūrá ’geistig ge-
brochen’). Man har också tänkt på sammanhang med den bekanta ordfamiljen : mur-tá- ’stel-
nad, som antagit fast form, substantiel’, múr-ti- ’ stelnad form, fast gestalt etc.’, múrchati
’stelnar, antager fast form’; ’blifver vanmäktig, bedöfvas’, mūrchā ’ vanmakt, bedöfning’, műrkhá-
dum, dumhufvud’. Dessa ord äro antingen att förklara ur en basis mere- (jfr gr. Spótos
stelnadt blod’, pétus ’ gudabild’ etc., se Bugge K. Z. XIX, 446, Schulze ibid. XXIX, 257)
’eller mele. (jfr got, un-tila-malsks ’ öfvermodig’, lit. mulkis ’einfältiger Tropf , dertill paλaxóc,
Bhá‡, Bhāna pwpóv Hesych.; äfven pak ’ styfhet af köld’, om hvars förklaring Prellwitz
tvekar Et. Wörterb. 190, hör naturligtvis hit) . Emellertid kan icke find. mūrá- direkt förkla-
ras ur en basis mere eller mele . Find. ur, försåvidt det uppkommit genom reduktion af ett
ere eller ele, och således representerar, hvad man kallar lång likvida sonans, är berättigadt en-
dast framför följande konsonant. För att kunna härleda mūrá- ur en bas mere eller mele
måste man då antaga, att úr här införts från sådana former, der det stod framför konsonant.
Detta antagande läte väl höra sig (jfr t. ex. pūra- ’fyllande’ : pūr-ṇa- ’full’, pele- ’fylla’), men
nu tillkommer det av. mūra-, som svårligen kan skiljas från det find. ordet, men hänvisar på
en rotform mū-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
