Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persson, P. Om betydelsen och härledningen af det gr. αμαυρος (αμαυροω), μαυρος (μαυροω) jämte en exkurs om den grekiska, resp. indoeuropeiska u-epenthesen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P. PERSSON. OM GR. ἀμαυρός ETC. 185
171 , Bartholomae Stud. z. idg. Sprachgesch. 2, 179) . Med got. af
-manips
sammanställes af Fick Wörterb. II, 625 , III, 255 och J. Schmidt K. Z.
XXVI, 5 också lit. mau-dà ’ Sorge, Mühe’, samt af Mahlow DIV. 21, 23
isl . má máða (
jfr strá stráða) ’ nöta, slita upp’, transl. ’ förderfva, förstöra’,
hvilket dock kan förklaras på annat sätt .
=
=
Såsom rot för nu nämda ord har man att ansätta mou- eller mau-,
med svagare stadier man- mu-. Jfr t. ex. stan- ’
ställa, stå’ (find. sthavará-,
lit. stoviu stovėti, fsl. staviti o . s. v.) : stay- (otavpós, in-staurare, isl. staurr
’stör, påle’) : stu- (find. sthūrá- sthūlá-, otów. otòλos, atópa§ ¹ , isl. stoð , ags.
stu-ðu ’ pelare’, jfr av. stu-na i samma betydelse, hazanrō-stūnem, find.
sthúṇā ; sv. dial. stur ’ stor’ , fsv. Stur, Sture find. sthurá- ’tjock,
stor’ , lett. stūrs ’hårdnackad’ lågt. stir ’styf, stel etc.’), trou- (fsl. traviti
’absumere’ , gr. tpów, om af poFo, ion. tpop.a) : tray (τpašµa) : trū-
(tpów, tpó- xw o. s. v.). Det är frestande att med find. mūrá- ’ slö , dum’
sammanställa gr. pòpos (pwpós) i samma betydelse . Detta har också för
länge sedan gjorts af Pictet K. Z. V, 330, och nu för tiden är popog : find.
mūrá- ett omtyckt exempel på monoftongisering af lång diftong före föl-
jande konsonant : popos skulle stå för mou-ros (se t. ex. Kretschmer K. Z.
XXXI, 386, Bechtel Hauptprobl. 274). Det bör dock anmärkas , att µôpos
skulle kunna förklaras ur roten mer- (jfr t. ex. fsl. za-marină ’ eitel, nich-
tig’). Men äfven om pôpos, såsom troligt är, närmare sammanhänger med
find. mard- och μαῦρος (jfr μαῦρον · τὸ ἀμαυρόν . ἀσθενές . ἢ μωρόν Hesych .),
så följer ej genast, att det måste hafva uppkommit ur en grundform
*mouros. uti roten mou- kan vara ett suffixalt element, och popos kan
hafva utgått från den med ej afledda rotformen mō- ; mō- : mōn- såsom
t. ex. stā- (
l-otā-p : etc. ) : stāṇ- (se ofvan), pôpos : mūrá- som t. ex. isl, stórr,
sv. stōr, lit. stóras ’tjock’ (= *sta-ro- eller sto-ro-) : sv. stur, find. sthurá-
(se ofvan och jfr got. stōls : otüλoç). Ännu har jag icke sett någon på
grund af formerna med i påstå, att roten stu- nödvändigt skulle vara upp-
kommen ur en äldre rotform stāṇ- (
l-otā-p! af *si-stāṇ-mi) ³. Rotformen
mō-, som äfven kan ligga till grund för isl. möðr, ags. mēðe, fs. mōði, fht.
stopo- uti crópa ’ nedre ändan af lansskaftet, lansskaft, fanstång’ betraktar jag såsom
en afljudsform till *stau-ro- uti otavpóg, isl. staurr. ictópu har således icke uppkommit af
0, såsom G. Meyer antager Gr. Gramm.2 p. 73. Med afseende på suffixet -2%- .
-jr κάμαξ, χάραξ.
2 Det lingualan i find, sthúṇā kan stå för dentalt # (jfr J. Schmidt K. Z. XXXII, 385),
eller också är sthúṇā af "sthū·lnā (jfr å ena sidan oto-λog, å andra sidan av. stu-na). Sie-
vers tolkning af ags. stu-du (Beitr. XVI, 234) ur en rotform sta- är starka tvifvel underkastad.
Om germ. u af ieur. (schwa) jfr nu Streitberg Indog. Anzeiger II, 48.
3 Jag vill med detta ej förneka möjligheten utaf en reduktion af antekonsonantiskt ōų
(au) till ō (ā), t. ex. uti acc. Bov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
