Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persson, P. Om betydelsen och härledningen af det gr. αμαυρος (αμαυροω), μαυρος (μαυροω) jämte en exkurs om den grekiska, resp. indoeuropeiska u-epenthesen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P. PERSSON. OM DEN GR. , RESP. IEUR . U-EPENTHESEN. 189
återföra vokaldifferensen mellan tapos och þjórr, stiur på en vexling
mellan rotformerna (
s
)tan- (
s)ta-u- och (s)ten- (stena-) st(
a)-en- med ut-
stötning af den primära rotens slutvokal framför suff. eu (jfr ota-v-pós,
lat. sta-u-rare got. st-iu-r-
jan). Såsom st-en- äro bildade : sn-eu- uti gr. véw
’simmer’, aor. Evevoa jämte sna-u- uti váw va(F)iw (jfr snä- = find. snā-,
gr. vāpa, lat. nāre etc.), gh-eu- ’gapa’ uti yetά ésta, fht. giumo ’gom’¹
jämte ghǎ-u- (xavos, fht. gaumo ; jfr ghā- uti xý-µn, xn-λý, dor. ză-λá ;
dertill sannolikt ock fht. guomo, lit. gomurys, lett. gāmurs ’ gom, luftrör’ ²),
jfr ock t. ex. u-ci- uti lit. vejù ’vrider’, fir. fiar ’ vriden, skef af *u-ci-ro-
jämte lat. va-rus.
På grund af det sagda tror jag, att man icke bör skilja tapos från
isl. hjórr, got. stiur, find. sthávira-, av. staorem³, och då kan ju ej bli
fråga om epenthes i taupos. Men äfven om tapos icke skulle höra till-
sammans med dessa ord, så är det derför icke sagdt, att det uppkommit
af *tarnos. I fall det galliska tarvos ej kan ha uppstått ur tauros (jfr
finska tarvas : lit. tauras), så återstår den möjligheten, att tapos och tar-
vos forhalla sig till hvarandra som νεύρον och nervus eller παῦρος och
parvus etc. (se nedan).
2. abλós rör, flöjt’, aλó ’fördjupning, dal o . s. v. ’ , fsl. ulij, lit.
aulys avilys ’Bienenstock’ : lat. alvus, alveus. Jag tror ej, att de nämda
orden hafva någonting mera gemensamt än likhet i betydelse. av bör
αυλών
icke skiljas från lat. vallis === #val-n-is (aðλóv : vallis som zok-wv-óę : collis).
Sasom abλóv förhåller sig till vallis , så förhåller sig avós ’rör’ (jfr mht.
tülle rör fht. mht. tal ’ dal’ , isl. dalr o. s. v.) till find. vāṇá- (*vālna-
)
’rör’, váņi (*vālni) ’rör, rörstaf 4. De ifrågavarande orden äro att härleda
ur en basis aunel (aul : nel-) , jfr den bekanta basen sānel- saul- suel- sol’,
’glans’ ( étos, lit. sáule. gr. oéλas af *ofeλas etc.) . På likartadt sätt bör
man, menar jag, uppfatta förhållandet mellan got. sauls ’ Säule’ och fht.
swelli, mht. swelle ’Balken, Schwelle’ . avós och alvus behöfva ej ha
αυλός
mer med hvarandra att göra än napos och parvus (se nedan). Beträffande
1 Om formens förekomst se Bechtel Hauptprobl. 276.
2 Att, såsom Bechtel antager 1. c., fht. guomo skulle återgå på ett ghon-m , men de
baltiska orden på ghā-m-, synes mig föga troligt.
3 Prellwitz Et. Wörterb. 315 (jfr ock Fick Wörterb. I, 445) ställer topog och fjórr till
teu ’ svälla’, deremot got. stiur till crów ’ ställer’. Det synes mig dock betänkligt att lösrycka
þjórr från stiur.
En annan förklaring af kós, som likaledes utesluter antagandet af epenthes, har
Bugge gifvit P. B. B. XIII, 334 ff.
5 Se för öfrigt förf. Wurzelerw. 230 f. och der cíterad literatur. Tillägg Schrader K.
Z. XXX, 472 och läs i st. f. Johansson Bezz. Beitr. XVII Johansson Bezz. Beitr. XVIII, 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
