Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persson, P. Om betydelsen och härledningen af det gr. αμαυρος (αμαυροω), μαυρος (μαυροω) jämte en exkurs om den grekiska, resp. indoeuropeiska u-epenthesen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 P. PERSSON. OM DEN GR. , RESP. IEUR. u-EPENTHESEN.
att got. stiur (af * steuǝro- eller *steuro- ¹) förhåller sig till isl. þjórr som
t. ex. otέyog : téyos och dylika dubbelformer, som i de indoeuropeiska språ-
ken förekomma massvis. Å andra sidan bör man knappast skilja þjórr
från tapos, såvida vokalvexlingen eu : au låter förklara sig. Och detta är
enligt min mening möjligt. Jag erinrar om, att ett afljud e : a (ə) numera
temligen allmänt antages2 . Då bör äfven eu hafva kunnat vexla med an
( u). Man vill kanske invända, att u skulle hafva sammandragits till ū.
Men denna invändning är ej hållbar. Parallelt med afljudet uti t. ex.
dō-num : dă-tus, find . di-ti- (*də-ti-) går afljudet uti t. ex. fsl. traviti, gr.
Tpów (om af póƑw) : тpañμ.a
. o. s. v. Representerar da-tus, find. diti- ett
dǝ-, så representerar också pappa ett trau-. Här har således ingen kon-
traktion inträdt. Har man nu att med Danielsson, Bartholomae, Brugmann
o. a. att införa såsom afljudsstadium äfven i de s. k. lätta serierna, så
bör man kunna vänta sig äfven en vexling mellan en och aụ (= au).
Faktiskt föreligger också en sådan vexling t. ex. uti isl. kióll : gr. zavλós
Tabλos, gr. spaudos : lat. raudus³, gr. (F)źwv gen. pl. ’goda ( = önskvärda)
saker’ : lat. aveo, find. pṛthav- ’bred’, gr. λateƒ- : find. pṛthiv- (
pṛthiví
), gr.
nhataƑ- ( hatarai), find. gurav-, gr. PapeF : lat. grav- (
gravis
), find.
πλατα– (Πλαταιαί) ,
tanav- : gr. tava(ƒ)óg o . s. v. Af samma art kunde vokalvexlingen uti got.
stiur, isl. fjórr : tapos vara. Dock finnes äfven en annan möjlighet.
Som bekant, har man ofta velat anknyta orden för ’tjur’ till roten stă ’stå,
ställa’ , tjur stadig, satt, fast, stark (jfr find. stha-man- ’kraft’, isl. stórr
’ stor’ , lit. stóras ’ tjock’, find. sthavará- ’fast’ ; find. sthavira-, som man
plägar identificera med got. stiur, betyder faktiskt tjock, stadig ’ och be-
gagnas som biord till tjuren ). Är denna kombination riktig, så kan man
¹ Att stiur icke nödvändigt behöfver återgå på en trestafvig grundform, visar Osthoff
P. B. B. XIII, 454 f. gentemot Schulze K. Z. XXIX, 271. Jfr ock av. staorem, hvilket för
håller sig till find. sthávira- som t. ex. gr. podpóg till find. rudhirá- o. s. v. (jfr Bartholomae
Bezz. Beitr. XV, 10).
-
22 Jfr af senare literatur särskildt Bartholomae Bezz. Beitr. XVII, 108 ff., med hvilken
äfven Brugmann instämmer uti sista delen af Grundriss (jfr t. ex. s. 922). J. Schmidt an-
tager också en vexling af e och a t. ex. uti op ’blod’ : lat. assir (jämte elap — Tap), špipos,
umbr. erietu : lat. aries (jämte lit. eras ’lam’) o. s. v. e : a fattas här af Schmidt såsom begge
utgörande försvagningar af ē (Pluralb. 173, 199 f.). e-stadiet kan emellertid saknas, jfr t. ex.
deinvov af "denviov : daps (Pluralb. 199). Något annorlunda Bechtel Hauptpr. 160. Jfr för
öfrigt Danielsson hos Johansson Bezz. Beitr. XV, 307 n., förf. Wurzelerw. 292 f.
3 Ljudlikheten mellan de ieur. orden för ’koppar’ och sumeriskt urud ’koppar’, bask.
urraida kan vara lika tillfällig som den mellan mandschu shun ’ sol’ och eng. sun, mandschu
sengi ’blod’ och sanguis, nordamer, potómac ’flod’ och motapós (jfr Sayce Introduction I,
149, J. Schmidt Urheimath 9) .
4 Jfr ock betydelseutvecklingen uti lit. stumbras ’ Auerochs’, som väl hänger tillsammans
med stambus ’grob’, stambas ’ Strunk’, -teups etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
