Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persson, P. Om betydelsen och härledningen af det gr. αμαυρος (αμαυροω), μαυρος (μαυροω) jämte en exkurs om den grekiska, resp. indoeuropeiska u-epenthesen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P. PERSSON. OM DEN GR. , RESP. IEUR. -EPENTHESEN. 191
Uti nu behandlade exempel skulle epenthesen hafva egt rum vid vo-
Kretschmer anför också några fall, der den skulle hafva
kal + r, I (n).
inträdt vid konsonant + r.
son’.
-
I. Av. tuiryō, brātăiryō
Som grundformer uppställer K. *ptr-vio- *bhātr-vio-.
find. pitṛvya- ’farbror’, bhrātṛvya- ’bror-
Sådana grund-
former hafva dock knappast existerat. r bör hafva varit sonantiskt (
jfr
de fornind. orden) , och då kan väl ej bli tal om ieur. u-epenthes. De ave-
stiska formerna äro säkert att förklara på avestisk grund . Jfr Bartholomae
Bezz. Beitr. X, 271 , hvilkens förklaring K. synes mig utan tvingande skäl
förkasta (med afseende på försvinnandet af det epenthesen verkande u jfr
paoiryō find. pūrvyá- o . s. v.). ¹
= 1
2. Idg. *suckuro- (find. çváçura-, gr. έzopós o. s. v.) enl. Kretschmer
af suekru-os (jfr fem. *suekrú- = find. çvaçrú-, lat. socrus o. s. v.) . Här
skulle således kons. + r + vokal. u öfvergått till kons. + " + r. För en
sådan epenthes finnas dock knappast några säkra analogier i de ieur. språ-
ken. Det synes mig ligga nära till hands att antaga samma förhållande
mellan suckur- och suckru- som mellan q(e)tur- q(e)tru- (af qetvṛ-) ’fyra’.
Ett gammalt slägtskapsord suckner skulle uti deklinationen i de svaga
kasus framför vokal gestalta sig till suckur-, framför konsonant till " suckru-.
Ur paradigmet kunde således abstraheras såväl en stam suckur- (jfr *sue-
kur-o-), som suckru-, hvilken stam förutsättes af fem. suckru . Mask. sue-
krus har ombildats till suckros (ísl. svekrů, lat. socer2, got. swaihra etc.).
Jfr v. Bradke ZDMG. XL, 354, Johansson K. Z. XXX, 408, Leumann 1. c.
3. Gr. páptos pápropos förklarar Kretschmer ur en urspr. flexion
μάρτυς
*μαρτρος *μαρτρυος > μάρτυρος. Sannolikare är Danielssons åsigt (Gramm.
u. etym . St. I, 40) , att suff. -top- beror på kontamination af -tv- och
-tep- (jfr find. krós-tu- och kros-ti-). Om nom. páprus, dat. páprvo se ock
Schulze Quaest. ep. 518.
Jag har nu genomgått samtliga de af Kretschmer anförda exemplen
på ieur. u-epenthes 3. Resultatet synes mig vara, att intet enda kan an-
¹ Leumann’s förklaring af de ifrågavarande orden (K. Z. XXXII, 305 ff.) kan jag ej anse riktig.
2 Lat. socer förklaras lättare ur en stam * suekro- än *suekuro (jfr Danielsson Altit. St.
IV, 171). Om det alban. vjehɛr se nu G. Meyer Alb. Stud. 5.
³ Ett fall, hvarpå K. ej åberopar sig, men som förr alltid brukat figurera såsom exem-
pel på u-epenthes är det bekanta zévcaspog : find. gandharvá . Det är dock mer än tviſvel-
aktigt, om dessa ord hafva någonting als med hvarandra att göra (
jfr t. ex. å ena sidan om
gandharva Pischel Ved. Stud. I, 77 ff. , å andra sidan om závtaupos v. Wilamowitz Eur.
Herakl. II, 123). Men äfven om orden ytterst sammanhängde, måste man för att förmedla
dem antaga allehanda folketymologiska omtydningar (jfr t. ex E. H. Meyer Indog. Mythen I,
165 och L. v. Schroeder Gr. Götter und Heroen I, 73), och då bli de eo ipso obrukbara så-
som exempel på u-epenthes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
