Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persson, P. Om betydelsen och härledningen af det gr. αμαυρος (αμαυροω), μαυρος (μαυροω) jämte en exkurs om den grekiska, resp. indoeuropeiska u-epenthesen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 P. PERSSON. OM DEN GR. , RESP. IEUR. 1-EPENTHESEN.
ses som säkert, och att således en dylik epenthes ej bör antagas. För att
visa, huru lätt man kan taga miste, när man stödd på några sporadiska
fall statuerar en dylik ljudförändring, vill jag till sist erinra om några for-
mer, som förete samma ljudlikhet som t. ex. tapos : gall. tarvos, abdóę :
lat. alvus o. s. v. , men der likväl, efter hvad man numera i allmänhet er-
känner, ingen epenthes egt rum.
Sådana fall äro : I. veɔ̃pov : lat. nervus. Gr. veupov bör, såsom nu
allmänt antages, sammanhållas med av. snävar , find. snívan- ’band, sena’
(snē-u- eller snō-u̟- af (s)nē- (s)nō- i gr. évvn, lat. nere, fir. snáthe ’tråd’,
ags. sno-d, got. ně-pla ’nål’ m. m. ) ; veupov således ej af #vspfov. Å andra
sidan har ej heller nervus uppkommit af neuros. nervus är en afledning
af den rot ner-, förmodligen (
s)n-cr-, som föreligger t. ex. uti gr. váp-taλos
’flätadt kärl’, lit. nérti ’ einfädeln, einschlängen’, med v-suff. t. ex. lit. nar-va
’Zelle der Bienenkönigin ’, lett. nar-wis ’Art Klemmholz’, fs. naru af *nar-ua-
’ trång’, jfr arm. ne dets . ’; med afljudsvok. ō sv.no. nōr ’ smalt sund’,
hvarmed är att jämföra lett. nārs ’Klammer’.
står uti fht. snuor, isl. snara m. m. 2.
2.
Det uddljudande s-et kvar-
Gr. Tapos ’liten’ : lat. parvus. Tapos kan naturligtvis ej skiljas
från lat. pau-lus, pau-cus, got. favai ’få’ etc. Jfr ock naów. Å andra sidan kan
ej parvus hafva uppkommit af pauros, ty det kan ej lösryckas från parum
och par-cus.
3. Gr. palos ; got. balva- ’ond’. Gr. pañλos (
jfr à- pav-pós ’svag’) är
sannolikt beslägtadt med fht. bōsi ’ringa, lumpen o. s. v.’ (bhay-s-), jfr fht.
bouuen ’ drücken, terere, conficere’.
Isl. moyrr ’mör, mjuk’ (mau-r-
) : fht. maro (mar-u-
). Isl. moyrr
hör väl tillsammans med lit. maurai ’ Entenflott’ , mùrstu ’blötes upp’, lat.
muria ’ saltlake’; dertill isl. mau-k ’ soppa’ , norska mau-k ’vätska, som blan-
das med mjöl, röra, deg ’ etc. , sv. mök, isl. mjú-kr o. s. v.; gr. puskós
’märg’ med flere ord, som finnas sammanförda Wurzelerw. 24, 144, 284.
5. Got. bi-sauljan ’ befläcka’, jfr norska saula ’ smörja, smuts’, soyla
Isl. nau-mr ’trång’ hör kanske till rotf. (s)nē-ų⋅ (s)naų,, jfr got, naudi-bandi ’boja’,
naups ’nöd’. Den öfverflyttade betydelsen i naups kan förhålla sig till bet. ’trång’ i naumr
som arm. nelem ’premo, affligo’ till neλ ’trång’. Annorlunda Noreen Altisl. Gr.2 § 240, 2,
Arkiv f. nord. Fil. VI, 314.
–
2 Att fht. snuor nödvändigt måste härledas ur en grundf. med framför r (*snõuri),
kan jag trots Streitbergs räsonnemang Zur germ. Sprachgesch. 45 f. ej inse. Då Streit.
berg synes tvifla på tillvaron af rotf. (s)ni-, vill jag erinra om find. ni-vi- ’Gurt, Schurz’ jämte
fsl. niti ’trad’. (s)ni är ’ Tiefstufe’ till (s)ne-i- uti lat. neo, fht. nãu, jfr find. snayati ’umwin
det’, lett. snāju ("snōjō) ’drehe locker zusammen’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
