Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persson, P. Om betydelsen och härledningen af det gr. αμαυρος (αμαυροω), μαυρος (μαυροω) jämte en exkurs om den grekiska, resp. indoeuropeiska u-epenthesen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P. PERSSON . OM DEN GR. RESP. IEUR. -EPENTHESEN. 193
(= got. sauljan) ¹ : fht. salo (*sal-ya-) ’ smutsig’ (jfr gr. ióç af* l-u-s ’smuts’,
fir. salach ’smutsig ’ etc.). Epenthes uti -sauljan antages t. ex. afJ. Schmidt
Voc. II, 132, men enligt min mening bör ordet ej skiljas från find, savá-
’saft’ fht. sou, sú-ra-, sú-ra ’saft, rusdryck’, lat. surire ’ vara saftig, brun-
stig’ etc.; isl. sau-rr ’fuktig jord, smuts ’ innehåller samma diftong som got.
-sauljan, no. soyla, saula. Med saula afljuda lit. sulà ’ trädsaft’, lett. sula,
pr. sulo ’ ostkrama’ 2.
Ljudlikheten mellan nu behandlade former kan antingen vara alldeles
tillfällig, eller den kan bero på att samma rot afledts med samma suffix,
men i motsatt ordning, t. ex. ve-5-pov och n-e-r-vus begge af (s)në-
(evvy etc.)
Hvad som ofvan sagts om den indoeuropeiska eller grekiska u-epen-
thesen kan äfven tillämpas på den af flere forskare antagna indoeuropeiska
eller germanska i
- epenthesen (se t. ex. Kluge Paul’s Grundr. I, 355) , på
hvilken jag ej här närmare inlåter mig. Att flere af de anförda exemplen
äro fullkomligt ohållbara (t. ex. got. air : gr. pt), faller emellertid genast
i ögonen. Innan man på grund af några spridda fall statuerar u- eller i-
epenthes, bör man se till, om ej de exempel, som komma i betraktande,
kunna förklaras som afledningar af olika, fastän likbetydande rötter eller
såsom afledningar af samma rot med i motsatt ordning kombinerade suf-
fix, eller slutligen, om ej folketymologiska ombildningar äro med i spelet.
Sedan ofvanstående var nedskrifvet, har jag mottagit Idg. Forsch. II,
h. 3, 4. Här finner jag, att äfven Holger Pedersen yttrar sig tviflande om
Kretschmer’s -epenthes. Deremot förklarar han nervus ur * neuros, par-
vus ur pauros (p. 326). Oriktigheten häraf tror jag mig ofvan hafva vi-
sat. Det är mig också omöjligt att instämma med Pedersen, när han på-
står, att ry icke var någon urspråklig ljudförbindelse . Man tänke på find.
árv-an-, av. aurva-, isl. orr, ags. earu eller párvan- το gr. πείραρ πείρα
τος m. m.
De norska orden visa, att det got. au i bi-saul-
jan ej kan vara =-
= Ŏ, såsom Braune
antager Got. Gramm.2 § 24 A. 1. Äfven uti uf-bauljan är au äkta diftong, jfr fht. paula, gr.
ço(F)-iç ’brännblåsa’ etc.
2 Bezzenbergers förklaring af de baltiska orden ur en grundform * sulla och samman-
ställning med find. salila ’vatten’ äro knappast riktiga. Formen sultis ’ saft’ hindrar ej här-
ledningen af su- (Leskien Bildung d. Nom. 226), då ju sulà kunde upplösas uti sul
-à och så
en rot sul abstraheras.
P. Persson.
Uppsalastudier. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
