Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noreen, Adolf, Mytiska beståndsdelar i Ynglingatal - 1. Fiolner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. NOREEN. MYTISKA BESTÅNDSDELAR I YNGLINGATAL. 197
terna seig (med bifårmen seik i lat. sica dålk) ock seg (sek) samhöriga ock
förhålla sig som rötterna i fht. meinan : gr. pévos, isl. bleikr: gr. phéyw ,
fht. geil: fsv. gæl-skaper (ock gilia) m. m. (se min Urgerm. judlära s. 58 f.).
Att suigdess geira betyder » oksspjutens » , d. v . s. (dryckes-)hornens,
har redan Säve (a . st. s. 13) jissat ock Gislason (Aarboger 1881 , s. 189
ff.) ådagalagt. Varför den sednare anser suigder ursprungligen betyda
>den krumhornede » , säger han aj. Möjligen tänker han liksom Säve (som
dåck översätter ordet med »underkufvare») på sammanhang med sueigia
böja. Jag för däremot ordet till ffris., fht. sweiga boskapsjord, sweigari
herde, sweichus ladugård. Det är då bildat såsom Eggder, Sigder, Ham-
der, fsv. Kældir m, m. , alltså ett Suig-þér, att översätta unjefär » boskaps-
härre », d. v. s. tjur.
Of viða kann icke, såsom dåck tyckes allmänt antagas, vara det-
samma som of vinna, ty dels kann detta icke järna på denna tid ha haft
den (för övrigt icke fullt passande) betydelse » övervinna » , vilken uttål-
karna här tillägga detsamma ; dels passar äj häller någon av de betydel-
ser of vinna i skaldespråket värkligen äger att uppvisa ; dels äntligen
strandar sammanställningen alldeles på de fårmälla svårigheterna, åtmin-
stone så länge intet fida, spiða o . s. v. i stället för finna, spinna o. a.
är uppvisat. Jag sammanställer of vida med got. ga-widan (fht. gi-wetan)
binda, in-widan förneka, hålla inne med (jfr vårt »inbunden »), kuna-wida
(knä-)båja. Såsom av värbtemat framgår, höra dessa ord till en rot vedh,
till vilken jag även för bl. a. isl. vadr metrev, »band» ock výð våd, klä-
desplagg (jfr i fråga om utvecklingen »binda» > »kläda » sådana fraser som
bindo vér fór þá brúðar líne o. d .). Man väntar sig sålunda ett isl. *veða
såsom motsvarighet till fht. wetan. Härtill förhåller sig det faktiska vida
på samma sätt, som t. e. stika (jfr steikia » ha på spett » ock gr. oti(w)
till fht. stehhan (
jfr isl. staka) äller som beiða (gr. nido) til bidia, bað
o. s. v., vare sig man vill antaga en » entgleisung» äller en »
>wurzelvaria-
tion vedh : veidh (
jfr seg : seig, sek : seik m. m. nyss åvan) . Alltså
kann viða även ssmmanhänga med mht. geweide fangst, isl. veiða fånga,
fiska (veida i snoro!), við, vidia vidja, ja möjligen við-beina » binde-ben» ,
nyckelben, ock »hinn þogli áss» Vidarr (om kvantiteten se Sievers i Beitr.
VI, 303) den inbundne » (
?). En avledning av viða är vidner »fjättrare », ulv,
elgviðner »äljfångare » , björn, miðviðner » mjödfångare» (se nedan s. 206).
Of vida är således fängsla », »fjättra », en betydelse som passar utmärkt
både här ock på de andra åvan (s. 195) siterade ställen, där ordet upp-
träder, ja, som i Brot 5 ock Yt. 52 ovilkårligen fordras av meningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
