Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noreen, Adolf, Mytiska beståndsdelar i Ynglingatal - 2. Sueigðer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 A. NOREEN. MYTISKA BESTÅNDSDELAR I YNGLINGATAL.
ändelsens ostadighet beror på, att ordet är en gammal neutral -os-es-stam
(
jfr åvan om konr ock där siterad literatur), såsom framgår av ags. salor
jämte seli (jfr ock fsl. selo, som dåck är tvetydigt).
Rad 10 lyder i alla hdskr., om ock med något olika ortografi, þeirra
sokmimis ock är sålunda metriskt övertalig. Wisén läser Sokkvamimis,
en alltför djärv ändring, enär denna farm aldrig uppvisats. Enligt ett för-
slag av kand. Tore Torbiörnsson emenderar jag till þeira Sokmims (jfr
Mims av Mimer
). Angående kvantiteten i Mimer jfr Sievers Beitr. VI, 286,
314, 354 f. Mimis brvnni Volosp . 29 i Cod . Reg. är icke bevisande för
langt í, ty man kann anta 3-stavig vers (se Sievers, Altgerm. metrik §
45, 2) ock läsa Mims brunne, hälst jenitivfårmen Mimes tycks vara yngre
än Mims ock framkallad av nom. Mimer. Kårt i kräves ock av den,
såsom mig synes, riktiga etymolågi, som motiverats, men ännu icke publi-
serats av Lidén, enligt vilken Mimer utgår från en stam me-men- (jfr gr.
Mévov ock lat. memor).
I rad 11 har J. jotún bygðir, F. iotun byðr, som allmänt ertjännas
vara skrivfel för K:s jotunbygr
.
I rad 12 har jag insatt efre i st. för hdskr. jofri o. d. , dels emedan
Thiodolf, såsom Hoffory Arkiv I, 45 f. uppvisat, använder dativen eðre för
det yngre iadre av iadarr; dels också emedan tydliga spår av efre enligt
min mening föreligga i Yt. 36, där J. har jofri (N. iófri) föllnum. K. jøfri
synscom, men F. det orimliga efri (Unger läser efri) fiollum , som dåck på
visst sätt är bästa läsarten. Det ursprungliga är tydligen efre follnom.
Sedan dat. efre i det levande språket ersatts av iofri (after iofurr), upp-
fattades originalets fårm av F:s skrivare såsom efre, øfre »högre », vilket
framkallade ändringen av follnom till fiollum. Skrivarna av J. ock K., som
tänkte sig bättre för, insatte i stället sin tids dativfårm infri.
Jag översätter: » Ock sjygg för dager använde Durners släkts salsvakt
list mot Sveigder, då den storsinte eldige ädlingen låpp äfter dvärjen in i
stenen ; i ty att hos Sokmimers en lysande sal, jättebefälkad, gapade
mot bäraren av vildgaltsprydd jälm. »
Vem är Sueigðer? Namnet råkas, såsom åvan nämt, blått på ett
ställe till, nämligen i en värs av Guttormr Sindre, däri uttrycket salbrig
dande Sueigdess användes om Håkan godes brorson Tryggve, vilken
Snorre, stödjande sig på värsen, säger av Häkan hava satts »yfir víkina
at veria fyrir úfriði ok eignazk slíkt, er hann mætti, af þeim londum í
Danmorko, er Hákon konungr hafði hit fyrra sumarit skattgilt», d. v. s.
(enligt Hák. S. góða, kap . 8) Selund, Skáney ok Gautland » . De äldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
