Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noreen, Adolf, Mytiska beståndsdelar i Ynglingatal - 2. Sueigðer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 A. NOREEN. MYTISKA BESTÅNDSDELAR I YNGLINGATAL.
s. 529), vilket däck icke såsom den sednares bringar visdom, utan split.
Att Eyvindr Skáldaspiller tjännt till namnet Sok(k)mimer från Suttung-myten,
sluter jag av det uttryck sokkdaler, han i en stråf (Sn. E. I, 242) av Hộ
leygiatal använder om Suttungs boning. Liksom så många andra ställen i
namda dikt, varom jag torde få tillfälle att tala en annan gång (ock jfr s. 215),
är nämligen detta en diräkt imitatsjon av Yt. Vad äntligen Miðviðner (Cod.
Reg., Miovitner i tre andra hdskr.) beträffar, så anser jag i likhet med V. Ryd-
berg (Unders. i germ. myth. I, 495), churu icke på alldeles samma grunder,
att även detta syftar på Suttung, och liksom Rask, Egilsson och Rydberg
anser jag det vara bildat av mioðr, dat. miðe. Att ett miðr i fornspråket fun-
nits jämte mioðr, liksom sour (jfr dat. sone) jämte sonr. drr jämte rr, tigr
jämte tegr. Éstríðr o. d. jämte iss (se Aisl . gram.² § 330 anm . 2 ock 3), fsv.
løter ock loter m. m., sluter jag av äldre nysv. mödh (t. e. två ggr i Kongl.
bibl: s visbok i 16:0 ; se Arwidsson Sv. forns . III, 141 , Meyer ock Noreen,
Valda stycken af sv. förf. 1526-1732 , s. 46), i nutida diall. mö, vilket för-
håller sig till *miðr (fsv. *mydher) såsom diall. vö(d) till viðr (fsv. vydher jämte
vidher), smö (fryksd. Smössby Smedsby) till smiðr (fsv. smydher, smidher;
jfr fsv. byskoper, byltogha. bykkia, spyni, alla med för i av samma själ som
mykil), o. d. Det betyder sålunda » mjödfångare» (jfr åvan s. 197), varvid
må erinras om dvärjnamnet Mioðvitner (var. Miðviðr. jfr Miðvitner : Mið-
viðner i Grímn. ) »mjödvitjare, ulv , som enligt min mening syftar på en
av mjödets allra första ägare, dvärjarna Fialarr ock Galarr.
5) Epitetet ioforr är nog från början icke utan avsikt använt om
Sveigder. Visserligen kann ordet i yngre isl. brukas om nästan vilken
furste som hälst ock sålunda nödtårfteligen översättas med furste ». Men
detta beror just på, att de yngre skalderna osjälvständigt imitera de äldre
ock med fränseende av den situatsjon, på grund av vilken ett epiteton
ornans en gång skapats, jiva detsamma (t. e. ioforr), sedan dess ursprung-
liga betydelse förbleknat, en allmännare ock abstraktare innebord. Man
har därför ingen rätt att anta, det i så gammal tid, att ioforr troligen
ännu betydde vildgalt» , detta epitet använts utan alla hänsyn till att däri-
jenom vinna en värklig karakteristik av den person äller situatsjon, varom
fråga är. Men till detta grundfel mot all sund interpretatsjon jöra sig allt
fortfarande våra bästa tålkare av skaldevärser sjyldiga, icke besinnande,
att de därijenom tillvita de gamle smaklösheter av samma art, som om
en nutida skald därför, att Napoleon betecknats såsom fälthärren » eller
Ludvig Filip såsom fredsfursten », företoge sig att tala om fälthärren Lud-
vig Filip äller fredsfursten Napoleon. Nu betyder som bekant ioforr liksom
》
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
