Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noreen, Adolf, Mytiska beståndsdelar i Ynglingatal - 3. Vanlande, Vísburr, Agne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 MYTISKA BESTÅNDSDELAR I YNGLINGATAL.
A. NOREEN.
som det sistnämda, är Skiolf »den självande, darrande, vibrerande », ett
som vi veta mycket passande epitet till nårrsjenet. Vi kunna nu än vi-
dare med själ antaga, att loga dis från början varit menat som nårrsjens-
kvinnan», liksom Hilogaland ju är » nårrsjenslandet» , ock att det just är
dessa uttryck, som med tiden på vanligt sätt jivit upphov åt »
>broder
Loge » ock >>kung Hálogi» . Men även Skiglfs närmaste fränder stämma
med Drífas. Den förra är ju dåtter av Froste »fråst » ock syster till
Loge, den sednare dåtter av Sniór » snö » , vilken enligt Flatöboken I, 21
ock 219 är sån av Froste, som i sin tur är brorson till Loge. Med an-
litande av alla tjällor erhålla vi för familjen i fråga (f. d . »Fornjotska ät-
ten» i Sverges historia) följande stamtavla :
Forniotr, kung i Finnland enligt Flatöb. I, 219, jätte enl. Sn. I, 549.
Hler "reed fyrir sió" Fl. I, 21 .
(kymr. llyr "hav"?), “ Hlérr,
"er uer kollum Ægi" Fl. I, 219,
"er qðru nafni hét Gymir“ Lokas. inl.
Loge "reed fyrir elldi" Fl. I, 21 , 219.
"Egis bróðir" Sn. E. I, 332,
"sæfar nior" Yt. 6,
väsäntligen Surtr, se nedan.
Káre "kåre" Fl. I, 219
"reed fyrir vindum“ I, 21,
"Fornióts sonr, Ægis ok elds
bróðir, skaði viðar“ Sn. E. I, 330.
Froste Fl. I, 219 äller Iokoll " ishärj“ Fl. I, 21 .
Sner (
hinn gamli
) Fl. I, 21 (219) äller Snior.
porre "barvinter" Fonn " snötäcke“ Drifa "snödriva" Mioll "mjäll", nyfallen snö, Fl. I, 21.
Vi hava sålunda tydligen att jöra med en till saga övergången naturmyt.
Vilken denna varit, framgår klart nog av namnet Vanlande, som icke be-
tyder, såsom Vigfusson (Corpus I, 522) tror, sutan land», utan »Vaners lands-
man ». Då nu vana-
guð, -niðr, -brúðr, -dis ock vanr, vaninge äro epitet till
Freyr, Freyia ock Niqror (se Sn. E. I, 260, 262 , 304) ; då allting i sagan
tyder på en myt om solens överväldigande av vinterns makter ; då Freyr
är en solgud, försedd med attributen Gullenburste » den jyllene (jälmen
med) galt(prydnad, se s. 207) » , d . v. s . solsjenet, ock det härliga jyllene
(se Lokas. 42) svärdet, d . v. s. solstrålen, under det att hans kvinnliga
motbild Freyia har Brisingamen, som allmänt ock väl med rätta antas
vara ett solattribut, glorian (kransen av solstrålar) ; ock slutligen då även
detta » gullmen » spelar in i Vanlande-Visbur- ock Agne-sagorna, så tyder
allt på en Freys-myt. Detta vore så mycket säkrare, i händelse Storm
(no . Hist. tidsskr. III, 61 ) skulle ha rätt i sitt påstående, att även Vísburr
är ett Freys-namn (men var förekåmmer det som sådant ?) . Nu uppträder
Freyr såsom solgud företrädesvis i Skírnessmál. Att Skírner »den sjinande»
urspr. icke är Freys tjänare, utan guden själv, har förr framhållits (Sim-
rock D. Mythol.5 s . 66, Niedner ZfdA. XXX, 135 f.) ock synes säkert. Men
att myten i Skírn. är in nuce idäntisk med den, som ligger till grund för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
