Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noreen, Adolf, Mytiska beståndsdelar i Ynglingatal - 4. Dómarr-Yngue
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222 A. NOREEN. MYTISKA BESTÅNDSDELAR I YNGLINGATAL.
ning om den ens kann ertjännas vara en sådan (jfr. s . 213 f. åvan)
stöder sig väl på Snorres fullkomligt obevisade påstående (Y. S. kap. 12
o. 20), att »Yngva nafn var haft fyrir tignarnafn » inom Ynglingaätten, ock
att »Yngvi var kallaðr hverr þeirra ættmanna », yttranden som, om de
överhuvud bevisa något alls, i alla händelser icke kunna bevisa, att yngue
betyder » rex » . Enligt Yt:s allmänna prinsip att först nämna den behand-
lade personen vid namn ock sedan tjänneteckna honom medelst átsjilliga
karakteriserande epitet måste fastmera förhållandet vara det, att Yngve
här såsom annars är proprium, ock det följande dómarr, som alltifrån Ares
ock Hist. Norv:s tid allmänt uppfattats som ett namn, däremot är appella-
tivum. Mig veterligt träffas äj häller något namn Dómarr i norröna tjäl-
lor ock i fornsvenska blått två gånger ett Domarus (Lundgren, Sv. landsm.
X, 6, s. 45). I fråga om sin bildning förhåller sig dómarr till doma som
Galarr : gala. Fialarr : fela (se s. 198 åvan), Ginnarr : ginna, Suíðarr :
suiða. Valdarr : valda, Garðarr : gerða m. m. I fråga om bristen på
omjud jfr dómande jämte (nybildningen) dimande ock för övrigt Streitberg,
Zur germ. sprachgesch. s. 15 ff.
Att Yt. före stråfen om Fjolner haft åtminstone en stråf till, hand-
lande om ättens stamfar Yngve, antas allmänt ock med rätta ; se särsjilt
Gislason a. st. s. 185 ff. , Fahlbeck (sv.) Hist. tidskr. IV, 110 f
. , Vigfusson
Corpus I, 520. Denna hittills saknade stråf anser jag föreligga i den, som
antagits handla om » Domar ». Härför talar utom själva jältens namn Yngve
även den omständigheten, att varken Yt., Hist. Norv. äller Snorre veta att
förtälja det allra ringaste om personen i fråga. »
>Frá honum er ekki sagt
annat, en hann varð sóttdauðr», säger Snorre ; vilket är högst begripligt i
fråga om en blått eponymos, tillskapad för ättens skull. Då vidare Yngve
enligt Y. S. kap . 12 o . a. är Fjolners » far», så får nu uttrycket Fiolness
niðr sin ratio. Det skulle kämma bra omotiverat i fråga om en avlägsen
ättling såsom » Domar», men knyter lämpligen den för övrigt obskyre fadern
vid den bekante sånen. Att niðr nämligen icke betyder » ättling » , utan
en nära frände i allmänhet (jfr got. niþjis frände), ja understundom kann-
sje rent av »fader », framgår bl. a. av Hóleygat. 3 , där Oden kallas ása
niðr; jfr vana niðr, använt om både Niorðr ock Freyr (se s . 216 åvan).
-Emellertid kann stråfen om Yngve (-Domar) icke hava utjort Yt:s första
stråf, bl. a. därför att den börjar med ok. På denna fråga är emellertid
icke här platsen att ingå, liksom jag ock måste för tillfället undansjuta den
frågan, varför stråfen om Yngve kåmmit att hos prosaförfattarna få en
oriktig plats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
