Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid sotsängen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjuke hade lagt sig ned och knäppte samman sina
händer, men följde synbarligen icke med. För
hans enfaldiga tanke stod frågan fortfarande lika
enkel: antingen skulle pastorn ge honom
nattvarden, och allt skulle bli godt, eller pastorn skulle
draga ut på tiden tills det var för sent, och då
blef han fördömd. Allt berodde af prästen.
Denna föreställning verkade ohyggligt på den
unge mannen. Det var en okunnighet så djup och
en tankegång så främmande för hans egen, att allt
livad han inhämtat under sina studieår lämnade
honom utan medel däremot. Med hvilka ord skulle
lian göra sig begriplig för dessa människor? Det
var, som 0111 han icke förstod deras språk, och de
icke hans. Han tystnade blott.
Den döende låg fortfarande stilla med
hopknäppta händer. Fastän pastorn teg, och hans
egna andetag voro så smärtsamt svåra, visade han
ingen otålighet, gjorde intet för att påskynda
af-görandet. I själasörjarens hand hade Gud lagt
makten att frälsa och makten att fälla. Han böjde
sig för denna makt med samma tunga resignation,
hvarmed hans likar bära alla de bördor, som
påläggas dem i världen.
Pastorns strupe snördes samman. Bar icke
derina stumma undergifvenliet vittnesbörd om ett
helt lif i tunga umbäranden, uppgifna fordringar,
glädjelös sträfvan? Och som en förebråelse kände
han kvinnans bruna, misstrogna ögon riktade på
sig; hon gaf icke intrycket af genien elakhet, men
för honom nästan af en obekant naturmakt, hvilken
imponerade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
