Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medan kaffet kokar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då inte det bästa, men det vet en inte förr än
efteråt.»
Hon klarade af sumpen och satte kaffekitteln
på elden.
- Flickan hostade. Hennes erfarenhet räckte
alltjämt icke till för ett svar.
»Jag hade minsann kunnat ha det bättre —
jag, — med mina fyratusen kronor, som jag fick
i arf efter min mor. Jösses! Jag kunde ju mått
som blomman i ett ägg! »
Hon satte sig på bänken vid andra ändan af
bordet och började mala kaffebönor.
»Men vet fröken, jag hade fått i mitt hufvud
att i fall jag dö’, så skulle ju mina syskon få alla
pengarna, och det kunde jag inte för mitt lif tåla,
att de skulle ha. Se jag hade aldrig haft någon
lust te’ å gifta mig, ska fröken veta. —
Fäste-männer hade jag ju nock haft, — jösses, för så
många fästemänner! — Men gifta mig med dem,
det ville jag inte.»
Hon - hade redan talat sig varm, och munnen
slamrade i kapp med kaffekvarnen.
»Ja när fröken får tid en gång, så ska fröken
bara få se hur många kärleksbref jag har. Se,
läsa skrefvet, det kan jag inte, för det har jag
aldrig lärt . .
Hur fick Karna då reda på brefven?
Ah, dom lo jag nå n annan läsa upp för mig.
Om jag så fick höra dem hundrade gånger, så blef
jag inte ked äf dem för det. Kan fröken tro, att
den första tiden Per och jag voro gifta, så hade
jag honom att läsa högt för mig nästan
hvaren-daste kväll, för se jag ska säga att Per han kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
