Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbrytarblod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sidan öfver haka och mun. Det dröjde en stund
innan han kom med svaret:
»Men du visste att det var allvar,» sade han då.
»Det nyttar väl inte alltid, hvad en vet!»
»Nej, det nyttar inte, det.» — Han slog med
sin knutna näfve på kalktråget.
»Och nu vill jag gå,» sade hon och sökte
resa sig.
»Nej, du stannar!» ropade han och stötte till
henne så att hon satte sig.
»Jag vet inte hvad det går åt dig i kväll,» sade
hon osäkert.
»Det är det, att nu skall det bli antingen till
ett eller till ett annat mellan oss.»
»Det kan inte bli mer än ett. Jag går inte
med dig mer.»
»Men du kan gå med honom,» han pekade
uppåt hufvudbyggnaden, »du kan gå med Per Ols’
Henrik, och du kan gå med andra.»
»Du ljuger!»
»Gör jag?»
Hon reste sig åter, men han kastade henne
tillbaka, så att hon måste taga för sig med
händerna för att icke falla.
»»Jesus, hvad du bär dig åt!» ropade hon
halfkväfdt. Hon var nu så rädd, att hon skälfde.
Det kom en manlig skugga från
hufvudbyggnaden och gled in i småskogen på andra sidan
trädgården.
De hade sett den båda.
»Hvad tror du, att en herre, sådan som han,
vill en tös sådan som du? Men jag vill gifta mig
med dig, jag!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
