Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kärran står i skjulet, och morfar själf har redan
kommit i andra kläder och sitter skinande nytvättad
i kakelugnsbänken, klädd i sin bästa mörkblå
vadmalströja, som ser styf och ny ut trots sina trettio år.
Far sitter framme vid bordet och läser en
skrynklig tidning, som gått ur hand i hand, tills
den blifvit slinkig och slö som en gammal
riks-banksfemma.
Det lyser en fotogenlampa på bordet, en riktig
fotogenlampa, men utan kupa, ty det är en s. k,
»springlampa». Men här lyser den upp förträffligt.
Duk ligger på bordet, och sofvelfatet är redan
framsatt; fina brödet ligger bredvid-
Matlagningen försiggår inne i stugan; det sparar
ju alltid. Borta i sängen står potatisfatet med en
dyna öfver sig för att hålla värmen. Fisken kokar
som bäst, och mor rör i gröten så att en varm
imma sprider sig kring rummet och retar aptiten.
Morfars ögon följa slefvens kretsrörelse, fångna i
den njutning som för den sysslolöse ligger i att
betrakta en verksamhet.
Moran har knappt hunnit trettiotalet, men ser
äldre ut, om man vill jämföra henne med de högre
klassernas kvinnor. Hon är stor och stark, har
blanka röda kinder och torkar sig då och då öfver
pannan med förklädessnibben, ty det är varmt där
borta vid spiseln.
Ungarna pallra omkring på golfvet, mycket
otåliga, men tysta och anständiga, ty mor har
respekt med sig. En af dem står nära spiseln, och
när han tror sig obemärkt, närmar han försiktigt
sitt pekfinger till ett stycke fisk, för att känna om
det är kokt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
