Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fruntimmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och så kom det öfver honom en känsla al’
tröstlös ensamhet, af bitter, brådmogen lifsleda.
Hela världen var sjuk och osund. Det vore bättre
att vara död.
Han spratt till, ty han hörde steg på
trädgårdsgången. De kommo icke från köket, utan från den
lilla grinden åt gatan.
Det var ju Hilda!
Där kom hon med sin raska gång, klädd i
splitter ny sorgdräkt efter farmodern. Den lilla
näsan sattes käckt till väders, och hon svängde med
armarna, när hon gick. Krustlorsslöjan var slagen
kring halsen och fäst på ena axeln, helt vårdslöst
— som det tycktes — men mot dess veckrika
infattning var ansiktets färg af dubbel verkan.
Hon var vid strålande lynne, som vanligt, och
tycktes söka ett föremål för sitt okynne. Tedde
fattade ögonblickligen, att han var det utsedda
offret, och visste, hvad han hade att vänta. Han
skyndade att torka sina ögon, och det var med
blandade känslor han besvarade hennes muntra
»god dag», ty det var honom klart, att han skulle
bli utskrattad utan miskund.
Hon kastade sin uppspända parasoll på
gräsplanen och ställde sig framför soffan.
»Är här ingenting att sitta på?» sade hon och
såg sig omkring, som 0111 hon väntat, att han skulle
resa sig upp och öfverlämna platsen åt henne, eller
allra minst gå efter en stol.
Så kom hon att se närmare på honom, först
förvånadt, sedan skälmaktigt, och så kom det —
skrämmande njutningsrikt som en kall dusch —
ett klingande skratt, så oemotståndligt smittosamt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
