Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herr Tobiasson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han aldrig sett äktenskapet från samma sida som
nu. Det fanns ju en helt annan betydelse i det, än
det som han drömt om.
Den gamle herrn försjönk i sina tankar, som
han så ofta brukade göra; hans blick blef
frånvarande och han gaf icke akt på, att brorsonen,
sedan han slutat sina bestyr med likörkruset, nu
satt och betraktade honom.
Öfver detta godmodiga unga ansikte med sina
stora mustacher och sina vänliga ögon hade det
lagt sig ett innerligt deltagande. Hans eget hjärta
var så rikt och fullt, nu rörde honom fattigdomen
i den gamles lif på ett annat sätt än förr, då han
själf var en glad student, som njöt af den smula
hemtrefnad enstöringen förmått skapa omkring sig.
Hur grått hade ej håret blifvit! Hur fåradt detta
hederliga, hjärtegoda ansikte! Han lade sin hand
på hustruns arm, och hennes ögon följde riktningen
af hans blick.
>Man kan se hur van farbror är att vara
ensam,» sade han, och rösten var mjukare än
vanligt, »den där inåtvända, koncentrerade blicken är
så typisk för dem, som äro hänvisade åt sig själfva.»
Som med len hand väckte orden den gamle ur
hans grubbel. Han såg upp, och de rörliga dragen
jämnade sig till ett vänligt leende. Hvilket vackert
patriarkhufvud det var i alla fall!
Ja; och därför skall du ha tack, att du drog
mig hit,» sade han, »af mig själf hade jag nog aldrig
kommit.»
Hans tack var uppriktigt. Det fanns något
hos dessa unga människor och i deras sunda
hvardagslycka, som verkade helande på hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
