Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Hvad är jag? På hvad ort? Hwad skall mitt ämne wara,
Jag ensam har fått sett en koja långt ifrå,»
Man vill ej förmoda at Hjelten ansåg Wasa Tempel för en
koja, talesättet är annars twetydigt, liksom detta, som är ännu
djupsinnigare:
»Och träd af okänd art i konstig ordning stå —»
Hvad träd af mera okänd art nu för tiden, än för 1000
år sedan, kunna träffas i Sverige är ovisst, så framt ej
till-lämpningen kunde ske på Theater-Målningarne, som torde
förefallit gubben något besynnerliga.
Han lyssnar emellertid til, ser sig om och säger:
»Mig tycks jag hör en röst ej ovan för mitt öra —»
Den som rätt skal förstå detta bör veta at det war Sigurd Ring,
som skulle höras, men at under denna exclamation al ting war
tyst på Theatern och at ingen röst hördes utom
Souffleurens-Andtligen inträder Sigurd Ring tillika med Eisten Belli
(förmodligen Östen Beli), hvilken Ragnar genast igenkänner:
»— — — — fast Hjelmen pannan döljer.»
Mången hjelte nu för tiden kunde vara väl masquerad,
och pannan vara döljd, men hvad Östen hade för kännemärken
der, förmäler cj Historien.
»I andra inträdet wisa sig nu desse tre forntids-Hjeltar,
Ragnar, Sigurd och Östen. Sigurd i hastighet upwäckt ur sin
graf, träder nu in, och har en annan märkelig utlåtelse, och
frågar de andre.
»Uppå hwad ort wi nu hwarandra råka fått?»
Den som är kännare af Svenska Skaldekonsten finner lätt
hvad elegance detta hjelpordet »fatt» tillskyndar densamma, ej
allenast som rimslut utan mäst för fyllnad i en annars tom
vers. Nu framträdde en Bonde i nationella drägten, som väckte
Ragnars uppmärksamhet:
»Men se hvem kommer der, en man i ovan drägt»
underligt nog, huru denna drägt kunde falla ovan i Ragnars
ögon, då den likaväl tros vara modellerad efter gamla Göthernes
klädeart:
Bonden häpen och stigande litet tillbaka utbrister:
»Hwad ser jag — — Ack! Himmel fräls mig nu!
De faslig stälning ha och tala som Barbarer
Från sjelfva turkens land, och svarte som Tartarer.»
Detta omdöme är frånskildt både sjelfva saken och
Thea-traliske representation.
Bonden har visst ej orsak at hysa räddhåga för deras
ställning och utseende, så framt ej deras fula masquer, dem de
onödigtvis brukade, kunde väcka någon horreur; och än mindre
beskylla dem för att tala som Barbarer, ty de voro nästan de
endaste Acteurer, som någorlunda kunde tala rent Swenska.
De hade dessutom med honom ett gemensamt tungomål, så att
de rätt väl förstodo hvarandra, dcrför säger Sigurd:
»Hans tungomål mig spår at han oss blir benägen.» —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
