Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare Historien - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hofkyrkan i Dresden, gjorde honörn isynnerhet berömd
och omtyckt. Bom andlig tonsättare verkade han
betydligt på konsts&ngens utvecklande inom den
protestantiska kyrkan, hvarvid emellertid församlingens
sång måste träda tillbaka.
Redan före operans uppfinnande hade både
Italien och Tyskland egt ett slags dramatiska
föreställningar, hvaruti äfven sjöngs, dock var musiken i
dessa spel ej af den art, att de kunde motsvara
begreppet af en opera. Men sedan ryktet om den italienska
operaståten spridt sig till Tyskland, hade man ingen
ro, förrän man äfven der fick se och höra dylikt.
Texten till Feris opera Daphne anskaffades
ofördröj-ligen, öfversattes, och Schtttz öfvertog kompositionen.
Denna text finnes ännu, men musiken har tyvärr gått
förlorad. I allt fall finner man i detta såväl som i de
italienska operaförsöken, intet spår till egentliga
arier, ensembler och större musiksatser, utan endast
re-citativartade vexelsånger och små slutkörer.
Detta första försök af Schtttz står temligen
iso-leradt; endast sällan afhördes sedan dylika, och för
sjelfva folket förblef hela saken fremmande; den var
blott en hoflyx. Då det westfaliska fredsslutet åter
tilläto de tyska furstarne att tänka på teatern, vände
de sin håg nästan uteslutande till Italien, hvarifrån
de hemtade komponister ooh sångare, och de tyska
konstnärerna förbigingos helt och hållet Furstarne
täflade uti att rikast belöna de italienska artisterna,
i Wien, Dresden, o. s. v. sökte man till och med
att öfverträffa den prakt, hvarmed operorna gåfvos
uti Italien, och de smärre hofven ville för ingen del
blifva efter. Det var en hederssak att ega en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
