Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skall man nu börja föda honom än liksom man
icke skulle ha tillräckligt att skaffa förut“.
“Nå, nå, haf tålamod! Ännu hittils hafva
vi kunnat hålla oss vid bröd och Gud gifver åt
en glad gifvare“.
“Ja, icke skulle jag häller klandra honom;
men han borde ju själf inse, att vi ha kammaren
full af barn. Hvad har jag för resten med
honom att skaffa sedan mor dog“.
Hans mor hade gift om sig, då han redan
var fullvuxen och barn se sällan med blida ögon
någon af föräldrarne gifta om sig . Nu var det
två veckor sedan gumman dog och Henrik ansåg
sig numera ej hafva det ringaste att skaffa med
sin styffar.
“Nå, nå, tålamod, tålamod!“ sade hustrun
blott. Hon hann ej säga vidare, då dörren
öppnades och gubben inträdande hälsade: “goddag
härinne!“
Gubben steg fram och räkte mildt och
vänligt handen åt Henrik och hans hustru.
Molnet från den förres panna smälte och försvann
liksom det flyktat för det lugn och den frid,
som stod att läsa i gubbens anlete. Man finner
en och annan gång personer här i världen —
bland allmogen icke så få — hos hvilka upphöjdhet
i tänkesätt och sedlig kraft så att säga ligga
i deras natur. Hos denne gubbe fans liksom
medfödd denna storhet, denna helgjutenhet hvartill så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
