Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid, att han sofvande ofta öppnade ögonlocken
och sedan låg med dem på halfspänn och sådana
människor förespår folktron död genom
drunkning.
Eljes var gossen en nagel i ögat på Ester.
Hon påstod, att han icke förtjänade saltet i
maten en gång. Var han det minsta försumlig,
agade hon honom handgripligen och uppmanade
Pär att ännu ytterligare straffa honom. Och
straff fick han både för det han gjorde och det
han underlät att göra.
En dag då han kom hem från åkern, fans
ingen i stugan. Som han hörde ifriga röster från
kammaren, gick han dit in.
Han möttes af en egendomlig syn. Den
breda, stora familjesängen stod uppbäddad och
täcket var till hälften afrifvet. Ester låg
kvidande på golfvet. Modren “hötte“ ifrigt åt
honom, att han skulle gå ut. Pär gjorde likaså
och tilldelade honom i häftigheten ett slag mot
ansiktet så det blixtrade för ögonen på honom.
Eskil sprang skrämd och förtretad ut genom
förstugan och rakt upp i stallskullen. Här trängde
han sig ned mellan kärfvarna i halmlasset och
begynte fundera. Nagot var på tok där inne.
Hon måtte vara mycket sjuk, Ester ; kanske låg
hon för döden. Icke skulle han egentligen haft
så mycket emot, att hon vandrat all världens
väg, men icke ville han just önska henne döden
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
