Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jkom han engång till och upprepade saken lika
lugnt. Först vid tredje resan lät han lagens tunga
hammare bulta på syndarens samvete.
Staffasen hade redan från första veckorna
lagt märke till gossens finkänslighet och
duglig-het, men samtidigt äfven till motsägelselustan och
retligheten i hans lynne. Han behandlade honom
härefter och märkte till sin fröjd, huru dessa fel
under årens lopp småningom afnöttes. Det var
öppna sår, som sakta och småningom grodde igen.
Staffasfolket var ett andligt sinnadt
husbondefolk. De hyste dock icke om Eskils fiol
samma mörka åsikt som den hans moder ägde.
Fiolen var icke ett djäfvulens värk i deras ögon, om
de ock tykte, att den så sällan som möjligt (t.
ex. på bröllop) borde användas. Dock visste de
till en början icke rätt hvad de skulle säga, då
de hörde honom spela psalmer. Det tyktes dem
som om fiolen icke rätt passade till andliga
sånger; men småningom vande de sig därvid.
Eskil besökte hvarje söndag kyrkan. Uppe
på orgelläktaren satt han och följde med huru
orgelnistens fingrar löpte öfver tangenterna och
framkallade fylliga och svällande mjuka toner,
hvilka, frambrusande genom helgedomen, fylde
folkets sinnen med andakt och högtidsstämning. Hos
Eskil vaknade snart nog tanken på att fa fara
till någon orgelnist- och klockareskola.
Han hade ett bestämdt mål att sträfva till
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
