Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omkring åteln och de ha ingen barmhertighet.
Ser du, sådan är nu lifvets jargon; i dag mig,
i morgon dig.w
Det blef en vacker månskens afton. Lätta
moln drogo då och då som flor öfver himmelen,
men skingrades åter. Friska och på samma gång
angenäma vårdagsfläktar kommo med barrdoft
från omgifvande skogar. Men Pär märkte det
icke. Han satt försjunken i tunga betraktelser.
Stackars Pär. Hästen sprang än i muntert lopp
framåt, än gick den fot för fot. Den fick sköta sig
själf, tömmarne lågo lösa i Pärs hand. Engång såg
den sig om liksom den velat öfvertyga sig om,
att den hade sin husbonde kvar i släden. Pär
satt och grubblade öfver det råd han lått af
konsuln. Det gälde att gå skickligt tillväga. Men
måste man icke aflägga ed på att man icke
stuckit bakom sig något? Jo, så mindes han, att folk
talat. Men då var det väl bäst att förvandla alt
i klingande mynt och bära det på sig. Då
kunde man ju trygt aflägga ed på att man icke ägde
något mera än det som man gick och stod i.
Icke ville han ju med öppna ögon svära mened.
Nej, det ville han icke. Men så kom han att
tänka på följderna af undanflykter vid edgången.
Skulle icke en sådan förklaring vara en tom
undanflykt och sålunda mened i alla fall; icke
ville han ju svära mened. Men någonting måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
