Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
relingen. Då han i den gr&daskiga
daggryningen såg yxor grina dödskallt i båten, som
nalkades, gissade han att det icke var någon
räddningsbåt. wTagen alt; blott skonen mitt lif!u skall
han hafva ropat, i det han framräkte en
guldkedja mot de fruktade räddarne. En rådvilla
uppstod liksom hade de blifvit slagne af att
höra sitt modersmål från den olycklige
skeppsbrut-nes läppar. Men så ljöd en äggande röst från
båtens akter: “tänk på barnen!“ och de rådville
trängde med modiga hjärtan och hvassa yxor på
den skeppsbrutne, som i det han störtade i
haf-vet, sade: “Förbannelse öfver eder, Förbannelse
öfver edra barn“. Men tillägger sägnen, brottet
kom i dagen och till straff ringdes det för
gar-pöboerne vid deras likbegängelser sedan under
århundraden blott med lilla kyrkklockan. Och
“vilda äro de ännu i dag; ty de äro af ilak sortK.
Henrik Bulders var för närvarande den
rikaste bland dem och ungdomens själfskrifne
ledare. På senare tider hade dock han och i
allmänhet de yngre bland garpöboerne gjort
aktningsvärda försök att tillvinna sig grannsämja
och vänskap med de närliggande skärgårdsboarne.
Orsaken till dessa garpöynglingarnes prisvärda
sträfvanden torde dock icke så mycket böra
till-skrifvas deras trängtan efter grannvänskap eller
behof af förökadt människovärde som icke mera
ledarens Henrik Bulders varma känslor för
Skräd-126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
