Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
darens Maria, som icke blott var Majvikens, utan
hela Degerölandets, ja hela omnäjdens täckaste
flicka. Det låg en egendomlig trollglans i dessa
vackra blå ögon och hon hade ett blygsamt, men
på samma gång förtroende väckande sätt att
blicka upp, som var i hög grad tilldragande.
Sedan Bulders Henrik en stund talat med
Maria, gick han fram till gubben, som kom
släpande med en halftorr gran ifrån skogen och
med en blick på den talrika skaran sade: MSkulle
jag bara vetat, att det här skulle blifvit en så
kär strand, så skulle jag nog släpat mera
eldsämne hit ned“.
Man stod i grupper kring elden och
prata-tade, under det man jämförde de på de andra
Öarne tända eldarne med hvarandra och lyssnade
på skotten och utfunderade hvem det var som
aflossade det och det skottet.
Snart begynte man draga sig från Skaijet upp
till Majviken.
Bulders Henrik hviskade under vägen
något i örat på skräddaren, hvartill denne nickade
bifallande. Så uppmanade han spelmannen att
komma efter fiolen och bad skräddaren som
gammal och van komma med för att stämma.
Skräddaren var i hög grad förtjust i
Bulders Henrik. Hans bägge äldsta döttrar hade
blifvit bortgifta med fattiga fiskare, tänk, om han
kunde få sin yngsta dotter Maria till värdinna
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
