Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Adolf kallade honom till styret. Själf
satte han sig vid åran. Säkra och jämna tagl
Man höll just på att klarera udden, då en
kastvind tog i seglet och vände båten ned på
motsatta sidan, hvarvid åran tryktes i vattnet och
bröt tullen. I samma ögonblick kantrade båten.
Det var mörkt och gubben hade ej nog snabbt
hunnit kasta loss seglet.
Gamle Ville, som satt vid styret, höll i det
och bärgade sig upp på kölen. Däremot förflöt
det dryga par minuter, innan Gustaf Adolf, som
intrasslad i forseglet blifvit under båten, kom upp
frustande vatten ur näsa och mun.
“Håll dig fast vid för n, annors spolar vågen
bort dig“, ropade Ville. Men Gustaf Adolf, som
under vattnet tyktes förlorat all besinning,
klängde utefter båtens bredsida mot aktern.
“Håll dig fast vid för’n“, ropade åter den
gamle. I detsamma kom en stor våg och
Gustaf Adolf syntes ej mer.
Men Gamle Ville låg och skrek ett par
timmar, innan man kom att rädda honom. Det var
då redan full storm och hade han för sitt lif
att tacka den hjälpsamhet och djärfhet, som
utmärker skärgårdsbon, då det gäller att rädda
en i sjönöd stadd.
Värdinnan på Rabbas, som af vädret kunde
sluta att många stadsresan de skulle vika in till
155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
